Jag sög!

juni 28, 2012 i PT träning

PT-timmen brukar i vanliga fall vara veckans tränings höjdpunkt, men alltså igår ville jag bara inte.

Noll motivation+Noll närvaro=Ett riktigt sugigt pass!

Inte alls likt mig! Varför detta? Vad har hänt? PT:n undrar såklart också och när han ställer frågan hur läget är - kommer allt. Jag hinner inte ens tänka efter innan jag öppnar munnen - utan jag bara kräker ur mig allt som känns ruttet just nu. Ha ha ha, där - just i den stunden gick han ifrån att bara vara min PT. Numera titulerar jag honom även som min psykolog :D. Stackars kille.

Dealen är följande -under de två senaste veckorna har jag typs helt tappat fokus. Mycket har kommit emellan, så att rutinerna (träningen och kosten) som keeps me on track har blivit lidande. För mig går det sjukt snabbt att tappa fokus. Jag är en allt eller inget kind of girl. Om man måste hoppa träningen en gång - fine! Ingen skada skedd. Men om man måste hoppa träningen igen, dagen därpå och kanske även en tredje gång under en och samma vecka - then we have a problem. Fortsätter det på samma sätt även veckan därpå - då går det utför!

Utebliven träning borde göra att man tänker mer på vad och hur man äter, men i mitt fall är det precis tvärtom. Utebliven träning rättfärdigar en på något sätt till små- och okynness ätande (vilket är helt sjukt.) Man får även lov att ta ett glas vin om man inte tränat…och lite nötter på det….och kanske lite ostkex…och…ni hör vart jag är på väg?!

Utebliven träning+Småätande=Omotiverad, degig, soffpotatis

Så alltså - detta i kombination med ett par andra big issues har gjort att jag för tillfället tappat motivationen och lusten. Men vet ni…Igår, efter PT snacket och efter en runda av katastrofala boxjumps som kunde kostat mig i alla fall ett av mina smalben, kändes det något bättre. Mitt i passet kändes det bra mycket bättre och i slutet var jag till och med glad - what a nice feeling!!! Jag har alltid tyckt att träningen spelar en stor och viktig roll i mitt vardagliga liv, men jag har nog inte riktigt förstått hur stor roll den spelar, förrän igår.

Läxan vi lärt oss av detta blir att inte ge avkall på träningen (ever typs). Det kostar mer än det smakar.

Träning=Glad+Harmonisk tjej

MISSING!!!

juni 18, 2012 i Hälsa

Det verkar som att jag har förlagt min karaktär någonstans. Sågs senast för ungefär 10 dagar sedan. Jag är i desperat behov av den, så är det någon som vet var den är får ni gärna höra av er. Hittelön garanteras!

Vad händer? Har jag tappat det helt? Nä, det har jag ju inte. Men tillräckligt för att bli orolig för mig själv. Dealen är såhär…Jag har kommit in i någon slags matfrosseri. Inte av det värsta slaget, men som sagt - varningsklockorna går igång och klämtar med tilltagande styrka. Jag brukar äta tre måltider (ibland två) om dagen. Inget småätande däremellan. Men just nu är det precis vad jag gör. Småäter! Det är inte så att jag börjat frossa i onyttiga saker, det är fortfarande bra mat (ost, nötter, LCHF knäcke, kesella med grädde, min rabarberkräm…) FAN! Det är nog den där krämen som triggat igång mig…och de naturella nötterna jag börjat köpa hem…Men dock - jag nöjesäter och äter mer än vad jag behöver, vilket är en sjukt dålig ekvation. Detta i kombination med sporadiska, inte så närvarande träningspass gör att man känner sig ganska risig relativt snabbt.

Actions to take: Fokus på träning - maten blir då automatiskt bättre och mer planerad.

When: Efter den här veckans slut. My darling sister kommer hem från London och är här på en veckas semester. Vill såklart spendera så mycket tid med henne som möjligt. Sen är det midsommar och allt som kommer med denna och gymmet är stängt i dagarna två..

Notification: För att fungera optimalt och inte tappa fokus behöver jag mina vardagsrutiner. Funkar inte dessa tappar jag det ganska snabbt

Guess I am mortal after all 😉