Provocerande rubrik va đ Först tĂ€nkte jag att jag skulle ta det lite lugnt med mina inlĂ€gg om eventuella hĂ€lsonackdelar med strikt LCFH, men sedan lyssnade jag pĂ„ en pod om insulinkĂ€nslighet och hur denna blev bĂ€ttre genom att Ă€ta lĂ„gkolhydratkost och kĂ€nde att jag ville dela med mig av mina egna erfarenheter kring detta.
Det stĂ€mmer att insulinkĂ€nsligheten blir bĂ€ttre med LCHF, i varje fall om man gĂ„r ifrĂ„n en kosthĂ„llning som inneburit stora mĂ€ngder kolhydrater samt kolhydrater av dĂ„lig kvalitet. Ăr man dessutom redan överviktig, samt inte rör pĂ„ sig, har ett stillasittande jobb och/eller nĂ„gon form av metabol sjukdom har man mycket att vinna genom att minska pĂ„ kolhydraterna. Det kommer att ge en bĂ€ttre insulinkĂ€nslighet. I alla fall pĂ„ kort sikt.
Men vad hÀnder med insulinkÀnsligheten pÄ lÄng sikt om man Àter vÀldigt lite kolhydrater? Jag har tidigare skrivit ett inlÀgg om falsk insulinresistens (sÀmre insulinkÀnslighet) vilket Àr min erfarenhet av en kost baserad pÄ fÄ kolhydrater. Genom att inte Àta nÄgra mÀngder kolhydrater, över en lÄng tidsperiod, kommer insulinkÀnsligheten att bli sÀmre.
Om jag inte skulle haft en blodsockermÀtare skulle jag aldrig blivit varse om detta, vilket mÄnga sÀkert inte Àr. NÀr jag sÄ smÄtt började Äterinföra smÄ mÀngder kolhydrater till mina mÄltider gick mitt blodsocker helt bananas. Vi pratar en halv banan vid en mÄltid, en halv dl kokt ris till en annan, en rejÀl portion rotfrukter (vilket gav minst BS-höjning) till en tredje mÄltid - alla med samma resultat, dvs ett blodsocker som stack ivÀg rejÀlt, hoppade upp och ner med pÄföljder som hjÀrtklappning och ibland Àven illamÄende. Det hÀnde Àven att jag vaknade med ett morgon BS som lÄg mellan 6,5-6,7 mmol/l vilka rÀknas som pre-diabetes. Om jag inte skulle haft tillgÄng till en BS-mÀtare hade jag aldrig blivit varse om hur mitt BS och mina insulinnivÄer pÄverkades av det ökade kolhydratintaget. Men visst tyder det pÄ en försÀmrad eller dÄlig insulinkÀnslighet?!
Om jag inte skulle fortsatt mĂ€ta mitt BS hade jag antagligen aldrig förstĂ„tt att kroppen blir bĂ€ttre pĂ„ att hantera stĂ€rkelse och glukos, om man intar det mer frekvent vill sĂ€ga. SjĂ€lvklart kommer blodsocker och insulin att pĂ„verkas av bĂ„de typ och mĂ€ngd pĂ„ de kolhydratkĂ€llor jag vĂ€ljer att Ă€ta. Som jag tidigare sagt Ă€r det skillnad pĂ„ kolhydrater och kolhydrater. Det verkar ju till och med vara sĂ„ att vi behöver tillföra en viss mĂ€ngd och vissa sorter för att upprĂ€tthĂ„lla en god (tarm)hĂ€lsa. Idag kan jag Ă€ta bĂ„de rotfrukter, potatis, sötpotatis, ris och bovete som en del av en mĂ„ltid - med ett helt ”opĂ„verkat” BS, det vill sĂ€ga ett BS som ligger inom referensramen för det normala efter mĂ„ltid. Jag vill likstĂ€lla det hĂ€r med bĂ€ttre insulinkĂ€nslighet, hĂ„ller ni med?
HÀromdagen lyssnade jag pÄ en pod dÀr med Abel James och Jimmy Moore (största strikta LCHF anhÀngaren i USA) dÀr den sistnÀmnda fick frÄgan om han nÄgonsin gjorde carb refeeds, vilket förresten idag verkar vara högst normalt bland paleo/lowcarb anhÀngare. Anyways, svaret blev att han inte kunde. Att hans blodsocker gick i taket av kolhydrater. SÀkert Àr det sÄ. Han har Àtit en strikt form av LCHF under mÄnga mÄnga Är. Jag tycker det skulle vara vÀldigt intressant att se hur hans BS skulle te sig över tid -med ett ökat intag av kolhydrater i form av rotfrukter och ris. Jag vill ju tro att det pÄ sikt skulle leda till bÀttre insulinkÀnslighet. Vad tror ni?
Bara för att en sak fungerar jÀttebra för ett tag behöver inte detta betyda att det kommer ha samma effekt och fungera lika bra för all framtid. Kroppen vÀnjer sig, den Àr vÀldigt anpassningsbar.
Har ett kommande inlÀgg med samma upplÀgg, fast dÄ ska vi prata leptin och leptinkÀnslighet. BÀttre eller sÀmre över tid med strikt LCHF?!
