Late night sugar cravings

Har funderat runt det här med sötsug och varför det dyker upp just på kvällen?! Det är få som vaknar och kan tänka sig att börja dagen med en chokladkaka, kakor eller godis - men att avsluta dagen på detta sätt är inga problem. Vad är det som händer i hjärnan och kroppen?

Det finns en studie som visar på att det är den cirkadiska klockan som ställer till det för oss och att vårt sug för söt och stärkelserik mat ökar när det närmar sig kväll. Kanske att det är så, men det kan väl också indikera på någon form av näringsbrist? Chris Kresser menar på att dessa kvällsliga sug ofta är relaterade till ett ostabilt blodsocker, trötta binjurar, en störd kortisolrytm, eller oförmåga att omvandla kolhydrater och fett till energi. Eller just brist på micronutrienter - vilket ofta beror på för lite magsyra.

Vad kan man göra för att undvika, eller i alla fall minska detta kvällssug då? Jag har kollat runt lite och nedan kommer några tips man kan prova.

  • Ät en hög-protein frukost. Alltså vi pratar 40-50 g protein. Att börja dagen såhär kommer ha en positiv effekt på blodsockret även under resten av dagen.
  • Öka ditt dagliga protein intag då ett högre intag har en stabiliserande inverkan på blodsockret. Sikta på 20% E.
  • Öka intaget av kolhydrater (!) Ät mer grönsaker, bär, frukt, sötpotatis, potatis, ris om du tål det.
  • Komplettera med kosttillskott som zink, magnesium, glutamin och chrom
  • Ät regelbundet
  • Ät mer tidigt under dagen och mindre till kvällen
  • Om ovanstående inte hjälper, kolla dina binjurar och mät ditt kortisol.

Vässa formen

Det går att använda LCHF på många olika sätt. Man kan äta det för att läka en sjuk tarm, få ett lägre blodsocker, minska inflammationer och en rad andra sjukdomssymptom. Man kan ha det som livsstil och/eller använda det som en diet.

För mig är inte LCHF en diet utan en livsstil (läs med om detta här), men visst finns det perioder då jag fokuserar på att slipa på formen. Under dessa perioder gör jag små justeringar i kosten för att uppnå resultat. Äter fortfarande LCHF (eller rättare sagt en kombo av paleo och LCHF) men tar bort och lägger till vissa livsmedel. Jag ändrar som sagt inte livsstil, men äter mindre av vissa produkter och lägger till andra. Att fasta och variera energiintaget hör också till. Har relativt nyligen släppt ett kostschema på Matdagboken som visar hur jag äter under en sådan här period (kan tyvärr inte länka till just den sidan då det är en betaltjänst.)

Jag tror på perioder av mer kolhydrater och mer grönt, följt av perioder med mindre kolhydrater (men fortfarande grönt). Nu har jag haft en längre period då jag kört mer carbs, ätit tre huvudmål om dagen och tillåtit mig mer av ”LCHF gott”. Nu följer en period av mindre carbs men lika mycket grönt, några olika varianter av fasta och mindre ”LCHF gott”.

Imon kör jag igång med paLCHF menyn och den kommer jag hålla i fem veckor. Tränar 3 helkroppspass i veckan, ett HIIT pass och övriga dagar är återhämtning, dvs PW. Tid för återhämtning + tid för träning = very lagom.

Min referensram kommer vara ökning av vikterna på gymmet, kroppsövningar som push-ups, chins, Lsit antal och sekunder , samt måttbandet och inte vågen. Det mesta lägger jag upp på Instagram (#sockertjocken) så följ mig där om du vill veta vad som händer!

Regler och förbud runt mat

Tillhör du dom som sätter upp regler och förbud runt mat? Regler och förbud som du har svårt att hålla? Är du duktig på att bestraffa dig själv när du misslyckas? Please stop with this behaviour! Det finns ingenting som är sämre och mer destruktivt för självkänsla och humör. Att tappa några kilo, eller kanske många- innebär ofta att man sätter upp förbud runt vissa livsmedel och gör upp regler för hur, när och vad man ska äta. Det är bra! Att ha en handlingsplan och ett mål är två viktiga verktyg för att man ska lyckas. Tyvärr är vägen till målet inte alltid spikrak, utan snarare krokig och full av fallgropar.

Vi är alla olika och är därav olika bra på anamma en ny eller hälsosammare livsstil. Några säger att det bygger på karaktär. Jag tror snarare att det handlar om livsstilsbakgrund och huruvida man är i hormonell balans eller inte. Ju äldre vi blir, desto större roll kommer dessa spela.

Ofta bestämmer man sig för att tappa x antal kilo på x antal veckor. Under denna tid förbjuder man sig själv att äta saker som kan sinka viktnedgången. . Första veckan brukar gå av bara farten och man är fylld med lust och energi att ro hem det här en gång för alla. Vecka två närmar sig och den börjar ganska bra. Måndagen och tisdagen passerar obemärkt. På onsdagen börja det krypa i kroppen och man börjar känna sig rastlös. Hjärnan (som tidigare jobbade med dig) verkar plötsligt inte lika sugen på denna nya sunda livsstil utan kräver istället socker och andra godsaker. Man frågar sig själv varför man håller på som man gör. Man mer eller mindre ”bestraffar” sig själv, så löjligt. Varför ska man inte få kunna unna mig något gott? Tanken är född och därmed är valet redan gjort. Man slutar dagen sittandes i soffan, med ena handen i nötskålen och den andra pendlar mellan chokladen och vinglaset. Nöjd och belåten. I alla fall för stunden, för sedan kommer ofta ångesten, baksmällan och bestraffningen.

Man ser sig själv i spegeln och ser en misslyckad, tjock idiot som stirrar tillbaka på en. Fylld av avsmak och äckel bestämmer man sig för att inte äta frukost. Inte lunch i heller för den delen, med tanke på gårdagen. Vid middagen är man så hungrig så man börjar gräva bland nötterna under tiden man väntar på middagen - och där är bollen i rullning igen.

STOPP! Det kan finnas en lösning! En väldigt enkel sådan, beroende på din ryggsäck och om du är beredd att satsa lite.

Som sagt, vi är alla olika och är olika bra på att anamma en ny eller hälsosam livsstil. Vissa av oss mår bra av att strypa flödet av godsaker rakt av för en längre tid. Det får oss att hamna i balans. Vi ser det inte som en bestraffning eller en uppoffring. För oss är detta det självklara valet. Vi vet med oss att vi kommer klara av den utsatta tidsperioden utan att falla för några frestelser. Vi är medvetna om att vi kommer må och prestera så mycket bättre om vi bara hoppar godsakerna för ett tag.

Tillhör man däremot skaran som ser det som en uppoffring att inte få äta ”något gott” eller ”unna sig” något alls under en längre tid ska man kanske gå in med en approach. Vad behöver du få unna dig, för att du ska tycka att det är värt uppoffringen (som det faktiskt är för dig) för att nå hela vägen till mål? När jag säger unna menar jag inte något man ska göra varje dag, men för många kan det underlätta att få ha en dag i veckan där det finns utrymme för lite godsaker eller alkohol. Märk väl att nyckelordet är lite och innebär alltså inga frosserier. Det kan handla om en näve nötter, några bitar choklad och ett glas vin, eller en dessert. Det kommer antagligen innebära att det kommer dröja lite längre innan man når sitt mål. Men det kan det kanske vara värt - om man på detta sätt slipper känna sig misslyckad och bestraffa sig själv och därmed kanske till och med tycka lite bättre om den där personen som stirrar tillbaka på en i spegeln.