Full (organiserad) frys!

data-ad-format="auto">

ordning-och-reda

Uppifrån och ner har vi:
Is, buljong
Bröd
Fisk
Kött
Lunchlådor
Mannens låda
Ben och skrov

Ger inte det här sinnesro så vet jag inte 😀 Nä men ärligt talat, det här med att ha en organiserad frys sparar inte bara tid (man behöver inte leta efter saker), utan gör även att man har bra koll på vad som håller på att ta slut och behöver fyllas på.

I det här hushållet är frysen viktigare (och mer välfylld) än vad kylen är. Känner ni till begreppet ”knarkarkyl”? Jag är ganska säker på att det är en sån vi har 😀
Hyllorna gapar i stort tomma sånär som på några stapelvaror och basprodukter samt ett par burkar med fermenterade grönsaker. Sen finns det såklart smör, Bregott, ägg, mjölk och kokosmjölk. Och en glasburk med kokta kalla rotfrukter såklart.  Kombucha och öl, ja den sistnämnda är inte min. Fast tittar man längst ner finns det två lådor som oftast är relativt välfyllda och det är grönsaks- och rotfrukts-lådan. I like me veggies!

Det fina med att ha en såhär tom kyl är att man aldrig behöver kasta mat. Alltså verkligen aldrig! Och det gör ju gott både för plånboken och miljön.

Det här med att ha en full (organiserad) frys är A och O för att jag ska få till det med kosten. Jag vill att maten jag äter ska vara lagad från grunden med bra råvaror och inte innehålla en massa trams, därav har jag mååånga färdiga lunchlådor att välja mellan.

”-Jag fattar inte hur du orkar” är något jag hör ganska ofta. Saken är den att jag lagar enkel mat som tar väldigt kort tid att tillaga, eller så gör jag sådan mat som tar sjukt lång tid – men som sköter sig själv i ungen eller på spisen. KExempelvis köttfärssås, kålpudding, zucchinilasagne, thom kha gai, kyckling i curry, chili eller gulashgryta. Minimal effort alltså! Det är varken krångligt eller tidskrävande att laga bra mat. Det jobbiga är kanske att komma på vad man kan/ska laga om man är helt ny på det där.

I frysen finns även färdiglagat kött infruset i portionsstorlekar. Det kan vara lammfärsburgare, rostbiff, pulled beef, leverpaté eller köttullar.
I fisklådan finns det ofta ”färdig fisk” i form av sashimi, räkor eller ugnsstekt makrill. Men där finns såklart även otillagad fisk. 

Har man en full frys finns det alltid något bra att äta! Man hamnar aldrig i ”jag vet inte vad jag ska äta” dilemmat. Man behöver inte ens laga mat varje dag! Det är bara till att öppna frysen och ta något! 

I morgon blir det kålpudding till lunch. Kålpudding som innehåller så mycket kål så det egentligen inte behövs mer grönsaker, men jag har ett par morötter som sjunger på sista refrängen så det blir nog lite rårivna sådan med. Och lingon såklart, men det finns ju som tur i frysen det med 😉

 

 

 

Vad säger en studie egentligen?

Att hänvisa till studier brukar ses som korrekt och sakkunnigt. Men vad säger en studie egentligen? Det går att hitta studier som stödjer just den tes du vill att den ska stöjda. Men myntet har två sidor och det går likaledes att hitta  studier som säger raka motsatsen mot vad du vill påvisa. En studie behöver inte vara sanningen. Jag tycker att Anna Hallen har gjort en klockren tolkning så jag citerar hela hennes facebook inlägg här: 

Jag har några frågor till alla som arrogant och nedlåtande ständigt letar upp studier som passar sitt egna syfte och raljerande förkastar studier som inte passar samt lägger stor del av sin tid på personliga påhopp i stället för sakfrågorna:

1 Är ett resultat i en studie sanningen för alla människor? Eller bara för målgruppen i studien? Och är det sanning för alla i målgruppen?

2 Om verkligheten visar på en annan sanning än studien, vilken sanning gäller?

3 Om någon använder vetenskapligt bevisad grundkunskap och provar något som ännu inte är bevisat – och det fungerar – är denna nya kunskap ”skitsnack” för att den inte finns i form av vetenskaplig studie?

4 Finns det någon lösning som fungerar lika på alla? Som överhuvudtaget fungerar på alla?

5 Om någon mår dåligt, provat allt vetenskapligt och inget fungerar. Provar sen något som bara vilar på vetenskaplig grundkunskap men som det inte finns forskning på – och detta fungerar! Ska personen då gå tillbaka till det vetenskapliga bevisade som får personen att fortsätta vara sjuk fram till dess att en studie finns?

6 Fungerar en ung frisk vältränad manskropp på samma sätt som en 50-årig jojobantade klimakteriekropp? På vem är den vetenskapliga studien gjord?

7 I en studie kontrolleras en sak, cocktaileffekter är extremt svårt att göra en seriös studie på med hög evidensgrad. Jag tror inte ens att det går. Hur ofta sker en sak i kroppen? Hur ofta är kroppens funktioner en hemskans röra av massor av cocktaileffekter som alla påverkar varandra? Finns det en studie på kroppens sammantagna funktioner?

8 Är huvudet en separat del eller tillhör det kroppen? Kan det vara så att vissa människor måste göra inskränkningar i sin kost på grund av kroppen och andra på grund av hjärnans belöningssystem?

9 Om någon gissar på en lösning, med vetenskaplig grundkunskap i botten, och det fungerar på 1000-tals människor MEN personen gissar på fel biokemisk eller fysiologisk förklaringsgrund för att det fungerar – kan lösningen ändå vara värdefull?

10 Är det skillnad på metoder och på system? Med metod menar jag en regeldiet med rätt och fel som passar alla och med system menar jag en grundkunskap och bas som används för att bygga en unik meny beroende på personens behov, gener, fysiska aktivitet, värk, vikt, stressnivå, önskningar och mål samt kanske även smak, tid och ekonomisk möjlighet.

11 Är det omtänksamt, konstruktivt, intelligent och empatiskt att smutskasta och förkasta personer och kunskap bara för att ingen tidigare skapat en studie i ämnet? Det är svårt att utvecklas, lösa nya problem och lära sig nytt om man bara får använda gammal bevisad kunskap.

12 Är allt redan upptäckt? Eller finns det problemområden som vi faktiskt inte ännu löst? Hur löser vi dom om vi bara får använda kunskap som redan är upptäckt?

13 Var är nyfikenheten? Är det skrämmande när någon kan något som ännu inte finns forskat på och ännu värre som lyckas, utan piller och pulver, bara med gratis råd på FB göra 1000-tals människor friska eller friskare?

14 Går det bara att läsa vetenskaplig grundkunskap på en skola eller går dessa böcker även att läsa hemma?

15 Vetenskapliga studier tittar på enskilda ämnen och delar i kroppen. Det gör att en ämne kan gör en sak på ett ställe och en annan sak på ett annat ställe. Detta ämne påverkar sen 10 andra ämnen som i sin tur påverkar olika på olika stället. Alla människor har olika nivåer på alla dessa ämnen och tillför sen kroppen olika nivåer på nya byggnadsstenar (vår mat) som i sin tur möjliggör vad som ska påverkas och byggas. Men denna enkla sammanfattning om vår härligt invecklade kropp – är det rimligt att definiera en ”metod” som ska gälla för alla? Vore inte detta ren idioti? Eller är definitionen bara till för att den sen ska kunna i detalj halshuggas med väl valda studier? Bit för bit?

Till alla som nu känner sig manade att svara på detta inlägg. Snälla, svara på frågorna, inte genom att tala om att ”Anna” är ditt och datt. Personliga påhopp för inte debatten vidare. Det visar bara på dålig självkänsla och en stor inre osäkerhet.

Bara svaga och rädda människor är elaka och överlägsna.
Starka och trygga människor är snälla och ödmjuka.

Att halshugga budbäraren är ett svaghetstecken delux.

PS! En sak till. Svara inte på en fråga med en ny fråga. En fråga svaras på med ett svar.

Måltidsplanering – när tiden inte räcker till

Veckoplan måltidsplanering

Periodvis är det mycket på agendan och tiden räcker inte riktigt till till allt som man vill/bör/måste göra. Något som  jag lärt mig och tagit med mig genom åren är att rutiner och planering underlättar enormt och att man faktiskt sparar en massa tid med dessa två verktyg.

För min egen del finns det två saker jag (sällan och) helst inte ruckar på. Det ena är kosten vilket innebär att jag till största del själv tillreder och lagar den mat jag äter. Det krävs en del planering och man får avsätta ett par timmar i veckan till ”foodprep” – men när detta väl är gjort så har jag:

  1. En välfylld frys full med tillagat kött som ex. pulled beef, rostbiff, köttbullar, tacofärs,  hamburgare/färsbiffar, grillad kyckling, och leverpaté. Även räkor och sashimi (rå lax) finns att tillgå. Allt packat i behändiga portinsförpackningar så man snabbt och lätt kan ta fram och tina vad man för tillfället behöver. Check på basen i måltiden, dvs proteinet. Har man bara detta fixat är det inte svårt att sätta ihop en välsmakande och näringsrik måltid. Fastfood av bästa sort!
  2. En massa goda lunchlådor. Det finns en hel del rätter som fungerar alldeles utmärkt att frysa. Färsrätter är extremt tacksamma att frysa in (och köp inte bara färs från gris, (det är omega-o-6-igt;) eller nöt – variera gärna med lamm eller vilt. Har man svårt för den vilda smaken så kan man ju alltid blanda upp färsen med nöt eller gris. Variation är som sagt också viktigt.) Det blev en lång parentes, tillbaka till lunchlådorna…När man väl lagar mat som är frysvänlig är det lika bra att göra det ordentligt och i stora portioner/mängder. Som sagt allt med färs funkar – köttfärssås, kålpudding, zucchinilasagne och frikadeller i tomatsås.  Grytor baserade på tomat eller kokosmjölk/benbuljong är också bra alternativ. Exempelvis gulasch, tom kha gai, flygande Jakob och räkor i currysås.

Uppskattningsvis lägger  jag 2-3 timmar en dag i veckan,  på att göra de här förberedelserna och foodpreppa, vilket på det stora hela gör så att maten bara flyter på och inte själ tid från annat som är viktigt.

Ett annat tips att ta till för den som är tidspressad är att göra ett måltidsschema, en veckoplanering över de mål som ska intas. Att äta samma frukost/lunch/middag två dagar i rad är ytterligare ett sätt att få mer tid över för annat. (Det här är för övrigt även ett bra verktyg för dig som över-eller underäter då vanor, rutiner och planering är en stor del av tillfrisknandet. Genom att äta bra mat, att ha en bestämd plan för vad du ska äta tar du bort mycket av belöning-/bestraffnings-tänket runt mat.)  Att ha en färdig plan ger dig:

  1. Mer tid så att du kan fokusera på andra saker. Planen är redan färdig för vad och när du ska äta. Ät gärna samma frukost, lunch och middag två dagar i rad så tjänar du ytterligare tid.
  2. Mindre matsvinn. Jag utgår oftast från de grönsaker/färskvaruprodukter jag har i kylen- sedan anpassar jag det som finns i frysen efter detta.

Inventory

Förutom kosten är träningen det som jag (sällan) eller helst inte väljer bort. Om man inte tränar förstår man inte vad vad det är man går miste om. Har man däremot börjat träna och gjort träningen till en rutin är jag helt övertygad om att detta är något av det sista man väljer bort när tiden inte riktigt räcker till. Jag har aldrig ångrat ett träningspass. Däremot har jag ångrat (de få) gånger då jag valt bort träning på grund av ”tidsbrist” eller olust.

Endorfiner/belöning/njutning är det vi får ut av rörelse och träning och en viktig del av vår hälsa och vårt välbefinnande. Idag är det tyvärr många som glömmer bort detta och medvetet väljer bort träning – pga tidsbrist eller avsaknad av motivation. Att planera sin träning och skapa rutiner så att denna får plats är en viktig del i det pussel som kallas livet. Det går liksom inte att välja bort.

Nu ska jag preppa morgondagen och tisdagens frukos/lunch/middag. Till frullen ska det tärnas avocado, mango, tomat och gurka. Finhacka lite rödlök, chili, vitlök som ska blandas med lax och citron/limesaft. Max 5 min.
Lunchen är redan färdig, ska bara slänga ner några oliver och lite smör i gulaschgrytan. Max 1 min.
Ta fram köttbullar och lingon till morgondagens middag. Ångkoka blomkålen. Max 10 min 

Vi pratar 16 minuter i köket fördelat på två dagar – dvs 8 minuter/dag. Helt överkomligt. Det kan jag leva med. 

Rutiner, foodprep och måltidsplanering är som sagt bra verktyg att ta till för den som har ont om tid. Hur gör du för att vardagen och maten ska gå ihop?

 

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...