Full (organiserad) frys!

ordning-och-reda

UppifrÄn och ner har vi:
Is, buljong
Bröd
Fisk
Kött
LunchlÄdor
Mannens lÄda
Ben och skrov

Ger inte det hĂ€r sinnesro sĂ„ vet jag inte 😀 NĂ€ men Ă€rligt talat, det hĂ€r med att ha en organiserad frys sparar inte bara tid (man behöver inte leta efter saker), utan gör Ă€ven att man har bra koll pĂ„ vad som hĂ„ller pĂ„ att ta slut och behöver fyllas pĂ„.

I det hĂ€r hushĂ„llet Ă€r frysen viktigare (och mer vĂ€lfylld) Ă€n vad kylen Ă€r. KĂ€nner ni till begreppet ”knarkarkyl”? Jag Ă€r ganska sĂ€ker pĂ„ att det Ă€r en sĂ„n vi har 😀
Hyllorna gapar i stort tomma sÄnÀr som pÄ nÄgra stapelvaror och basprodukter samt ett par burkar med fermenterade grönsaker. Sen finns det sÄklart smör, Bregott, Àgg, mjölk och kokosmjölk. Och en glasburk med kokta kalla rotfrukter sÄklart. Kombucha och öl, ja den sistnÀmnda Àr inte min. Fast tittar man lÀngst ner finns det tvÄ lÄdor som oftast Àr relativt vÀlfyllda och det Àr grönsaks- och rotfrukts-lÄdan. I like me veggies!

Det fina med att ha en sÄhÀr tom kyl Àr att man aldrig behöver kasta mat. AlltsÄ verkligen aldrig! Och det gör ju gott bÄde för plÄnboken och miljön.

Det hÀr med att ha en full (organiserad) frys Àr A och O för att jag ska fÄ till det med kosten. Jag vill att maten jag Àter ska vara lagad frÄn grunden med bra rÄvaror och inte innehÄlla en massa trams, dÀrav har jag mÄÄÄnga fÀrdiga lunchlÄdor att vÀlja mellan.

”-Jag fattar inte hur du orkar” Ă€r nĂ„got jag hör ganska ofta. Saken Ă€r den att jag lagar enkel mat som tar vĂ€ldigt kort tid att tillaga, eller sĂ„ gör jag sĂ„dan mat som tar sjukt lĂ„ng tid - men som sköter sig sjĂ€lv i ungen eller pĂ„ spisen. KExempelvis köttfĂ€rssĂ„s, kĂ„lpudding, zucchinilasagne, thom kha gai, kyckling i curry, chili eller gulashgryta. Minimal effort alltsĂ„! Det Ă€r varken krĂ„ngligt eller tidskrĂ€vande att laga bra mat. Det jobbiga Ă€r kanske att komma pĂ„ vad man kan/ska laga om man Ă€r helt ny pĂ„ det dĂ€r.

I frysen finns Àven fÀrdiglagat kött infruset i portionsstorlekar. Det kan vara lammfÀrsburgare, rostbiff, pulled beef, leverpaté eller köttullar.
I fisklĂ„dan finns det ofta ”fĂ€rdig fisk” i form av sashimi, rĂ€kor eller ugnsstekt makrill. Men dĂ€r finns sĂ„klart Ă€ven otillagad fisk.

Har man en full frys finns det alltid nĂ„got bra att Ă€ta! Man hamnar aldrig i ”jag vet inte vad jag ska Ă€ta” dilemmat. Man behöver inte ens laga mat varje dag! Det Ă€r bara till att öppna frysen och ta nĂ„got!

I morgon blir det kĂ„lpudding till lunch. KĂ„lpudding som innehĂ„ller sĂ„ mycket kĂ„l sĂ„ det egentligen inte behövs mer grönsaker, men jag har ett par morötter som sjunger pĂ„ sista refrĂ€ngen sĂ„ det blir nog lite rĂ„rivna sĂ„dan med. Och lingon sĂ„klart, men det finns ju som tur i frysen det med 😉

 

 

Vad sÀger en studie egentligen?

Att hÀnvisa till studier brukar ses som korrekt och sakkunnigt. Men vad sÀger en studie egentligen? Det gÄr att hitta studier som stödjer just den tes du vill att den ska stöjda. Men myntet har tvÄ sidor och det gÄr likaledes att hitta studier som sÀger raka motsatsen mot vad du vill pÄvisa. En studie behöver inte vara sanningen. Jag tycker att Anna Hallen har gjort en klockren tolkning sÄ jag citerar hela hennes facebook inlÀgg hÀr:

Jag har nÄgra frÄgor till alla som arrogant och nedlÄtande stÀndigt letar upp studier som passar sitt egna syfte och raljerande förkastar studier som inte passar samt lÀgger stor del av sin tid pÄ personliga pÄhopp i stÀllet för sakfrÄgorna:

1 Är ett resultat i en studie sanningen för alla mĂ€nniskor? Eller bara för mĂ„lgruppen i studien? Och Ă€r det sanning för alla i mĂ„lgruppen?

2 Om verkligheten visar pÄ en annan sanning Àn studien, vilken sanning gÀller?

3 Om nĂ„gon anvĂ€nder vetenskapligt bevisad grundkunskap och provar nĂ„got som Ă€nnu inte Ă€r bevisat - och det fungerar - Ă€r denna nya kunskap ”skitsnack” för att den inte finns i form av vetenskaplig studie?

4 Finns det nÄgon lösning som fungerar lika pÄ alla? Som överhuvudtaget fungerar pÄ alla?

5 Om nÄgon mÄr dÄligt, provat allt vetenskapligt och inget fungerar. Provar sen nÄgot som bara vilar pÄ vetenskaplig grundkunskap men som det inte finns forskning pÄ - och detta fungerar! Ska personen dÄ gÄ tillbaka till det vetenskapliga bevisade som fÄr personen att fortsÀtta vara sjuk fram till dess att en studie finns?

6 Fungerar en ung frisk vÀltrÀnad manskropp pÄ samma sÀtt som en 50-Ärig jojobantade klimakteriekropp? PÄ vem Àr den vetenskapliga studien gjord?

7 I en studie kontrolleras en sak, cocktaileffekter Àr extremt svÄrt att göra en seriös studie pÄ med hög evidensgrad. Jag tror inte ens att det gÄr. Hur ofta sker en sak i kroppen? Hur ofta Àr kroppens funktioner en hemskans röra av massor av cocktaileffekter som alla pÄverkar varandra? Finns det en studie pÄ kroppens sammantagna funktioner?

8 Är huvudet en separat del eller tillhör det kroppen? Kan det vara sĂ„ att vissa mĂ€nniskor mĂ„ste göra inskrĂ€nkningar i sin kost pĂ„ grund av kroppen och andra pĂ„ grund av hjĂ€rnans belöningssystem?

9 Om nÄgon gissar pÄ en lösning, med vetenskaplig grundkunskap i botten, och det fungerar pÄ 1000-tals mÀnniskor MEN personen gissar pÄ fel biokemisk eller fysiologisk förklaringsgrund för att det fungerar - kan lösningen ÀndÄ vara vÀrdefull?

10 Är det skillnad pĂ„ metoder och pĂ„ system? Med metod menar jag en regeldiet med rĂ€tt och fel som passar alla och med system menar jag en grundkunskap och bas som anvĂ€nds för att bygga en unik meny beroende pĂ„ personens behov, gener, fysiska aktivitet, vĂ€rk, vikt, stressnivĂ„, önskningar och mĂ„l samt kanske Ă€ven smak, tid och ekonomisk möjlighet.

11 Är det omtĂ€nksamt, konstruktivt, intelligent och empatiskt att smutskasta och förkasta personer och kunskap bara för att ingen tidigare skapat en studie i Ă€mnet? Det Ă€r svĂ„rt att utvecklas, lösa nya problem och lĂ€ra sig nytt om man bara fĂ„r anvĂ€nda gammal bevisad kunskap.

12 Är allt redan upptĂ€ckt? Eller finns det problemomrĂ„den som vi faktiskt inte Ă€nnu löst? Hur löser vi dom om vi bara fĂ„r anvĂ€nda kunskap som redan Ă€r upptĂ€ckt?

13 Var Ă€r nyfikenheten? Är det skrĂ€mmande nĂ€r nĂ„gon kan nĂ„got som Ă€nnu inte finns forskat pĂ„ och Ă€nnu vĂ€rre som lyckas, utan piller och pulver, bara med gratis rĂ„d pĂ„ FB göra 1000-tals mĂ€nniskor friska eller friskare?

14 GÄr det bara att lÀsa vetenskaplig grundkunskap pÄ en skola eller gÄr dessa böcker Àven att lÀsa hemma?

15 Vetenskapliga studier tittar pĂ„ enskilda Ă€mnen och delar i kroppen. Det gör att en Ă€mne kan gör en sak pĂ„ ett stĂ€lle och en annan sak pĂ„ ett annat stĂ€lle. Detta Ă€mne pĂ„verkar sen 10 andra Ă€mnen som i sin tur pĂ„verkar olika pĂ„ olika stĂ€llet. Alla mĂ€nniskor har olika nivĂ„er pĂ„ alla dessa Ă€mnen och tillför sen kroppen olika nivĂ„er pĂ„ nya byggnadsstenar (vĂ„r mat) som i sin tur möjliggör vad som ska pĂ„verkas och byggas. Men denna enkla sammanfattning om vĂ„r hĂ€rligt invecklade kropp - Ă€r det rimligt att definiera en ”metod” som ska gĂ€lla för alla? Vore inte detta ren idioti? Eller Ă€r definitionen bara till för att den sen ska kunna i detalj halshuggas med vĂ€l valda studier? Bit för bit?

Till alla som nu kĂ€nner sig manade att svara pĂ„ detta inlĂ€gg. SnĂ€lla, svara pĂ„ frĂ„gorna, inte genom att tala om att ”Anna” Ă€r ditt och datt. Personliga pĂ„hopp för inte debatten vidare. Det visar bara pĂ„ dĂ„lig sjĂ€lvkĂ€nsla och en stor inre osĂ€kerhet.

Bara svaga och rÀdda mÀnniskor Àr elaka och överlÀgsna.
Starka och trygga mÀnniskor Àr snÀlla och ödmjuka.

Att halshugga budbÀraren Àr ett svaghetstecken delux.

PS! En sak till. Svara inte pÄ en frÄga med en ny frÄga. En frÄga svaras pÄ med ett svar.

MÄltidsplanering - nÀr tiden inte rÀcker till

Veckoplan mÄltidsplanering

Periodvis Àr det mycket pÄ agendan och tiden rÀcker inte riktigt till till allt som man vill/bör/mÄste göra. NÄgot som jag lÀrt mig och tagit med mig genom Ären Àr att rutiner och planering underlÀttar enormt och att man faktiskt sparar en massa tid med dessa tvÄ verktyg.

För min egen del finns det tvĂ„ saker jag (sĂ€llan och) helst inte ruckar pĂ„. Det ena Ă€r kosten vilket innebĂ€r att jag till största del sjĂ€lv tillreder och lagar den mat jag Ă€ter. Det krĂ€vs en del planering och man fĂ„r avsĂ€tta ett par timmar i veckan till ”foodprep” - men nĂ€r detta vĂ€l Ă€r gjort sĂ„ har jag:

  1. En vĂ€lfylld frys full med tillagat kött som ex. pulled beef, rostbiff, köttbullar, tacofĂ€rs, hamburgare/fĂ€rsbiffar, grillad kyckling, och leverpatĂ©. Även rĂ€kor och sashimi (rĂ„ lax) finns att tillgĂ„. Allt packat i behĂ€ndiga portinsförpackningar sĂ„ man snabbt och lĂ€tt kan ta fram och tina vad man för tillfĂ€llet behöver. Check pĂ„ basen i mĂ„ltiden, dvs proteinet. Har man bara detta fixat Ă€r det inte svĂ„rt att sĂ€tta ihop en vĂ€lsmakande och nĂ€ringsrik mĂ„ltid. Fastfood av bĂ€sta sort!
  2. En massa goda lunchlĂ„dor. Det finns en hel del rĂ€tter som fungerar alldeles utmĂ€rkt att frysa. FĂ€rsrĂ€tter Ă€r extremt tacksamma att frysa in (och köp inte bara fĂ€rs frĂ„n gris, (det Ă€r omega-o-6-igt;) eller nöt - variera gĂ€rna med lamm eller vilt. Har man svĂ„rt för den vilda smaken sĂ„ kan man ju alltid blanda upp fĂ€rsen med nöt eller gris. Variation Ă€r som sagt ocksĂ„ viktigt.) Det blev en lĂ„ng parentes, tillbaka till lunchlĂ„dorna…NĂ€r man vĂ€l lagar mat som Ă€r frysvĂ€nlig Ă€r det lika bra att göra det ordentligt och i stora portioner/mĂ€ngder. Som sagt allt med fĂ€rs funkar - köttfĂ€rssĂ„s, kĂ„lpudding, zucchinilasagne och frikadeller i tomatsĂ„s. Grytor baserade pĂ„ tomat eller kokosmjölk/benbuljong Ă€r ocksĂ„ bra alternativ. Exempelvis gulasch, tom kha gai, flygande Jakob och rĂ€kor i currysĂ„s.

Uppskattningsvis lÀgger jag 2-3 timmar en dag i veckan, pÄ att göra de hÀr förberedelserna och foodpreppa, vilket pÄ det stora hela gör sÄ att maten bara flyter pÄ och inte sjÀl tid frÄn annat som Àr viktigt.

Ett annat tips att ta till för den som Àr tidspressad Àr att göra ett mÄltidsschema, en veckoplanering över de mÄl som ska intas. Att Àta samma frukost/lunch/middag tvÄ dagar i rad Àr ytterligare ett sÀtt att fÄ mer tid över för annat. (Det hÀr Àr för övrigt Àven ett bra verktyg för dig som över-eller underÀter dÄ vanor, rutiner och planering Àr en stor del av tillfrisknandet. Genom att Àta bra mat, att ha en bestÀmd plan för vad du ska Àta tar du bort mycket av belöning-/bestraffnings-tÀnket runt mat.) Att ha en fÀrdig plan ger dig:

  1. Mer tid sĂ„ att du kan fokusera pĂ„ andra saker. Planen Ă€r redan fĂ€rdig för vad och nĂ€r du ska Ă€ta. Ät gĂ€rna samma frukost, lunch och middag tvĂ„ dagar i rad sĂ„ tjĂ€nar du ytterligare tid.
  2. Mindre matsvinn. Jag utgÄr oftast frÄn de grönsaker/fÀrskvaruprodukter jag har i kylen- sedan anpassar jag det som finns i frysen efter detta.

Inventory

Förutom kosten Ă€r trĂ€ningen det som jag (sĂ€llan) eller helst inte vĂ€ljer bort. Om man inte trĂ€nar förstĂ„r man inte vad vad det Ă€r man gĂ„r miste om. Har man dĂ€remot börjat trĂ€na och gjort trĂ€ningen till en rutin Ă€r jag helt övertygad om att detta Ă€r nĂ„got av det sista man vĂ€ljer bort nĂ€r tiden inte riktigt rĂ€cker till. Jag har aldrig Ă„ngrat ett trĂ€ningspass. DĂ€remot har jag Ă„ngrat (de fĂ„) gĂ„nger dĂ„ jag valt bort trĂ€ning pĂ„ grund av ”tidsbrist” eller olust.

Endorfiner/belöning/njutning Àr det vi fÄr ut av rörelse och trÀning och en viktig del av vÄr hÀlsa och vÄrt vÀlbefinnande. Idag Àr det tyvÀrr mÄnga som glömmer bort detta och medvetet vÀljer bort trÀning - pga tidsbrist eller avsaknad av motivation. Att planera sin trÀning och skapa rutiner sÄ att denna fÄr plats Àr en viktig del i det pussel som kallas livet. Det gÄr liksom inte att vÀlja bort.

Nu ska jag preppa morgondagen och tisdagens frukos/lunch/middag. Till frullen ska det tÀrnas avocado, mango, tomat och gurka. Finhacka lite rödlök, chili, vitlök som ska blandas med lax och citron/limesaft. Max 5 min.
Lunchen Àr redan fÀrdig, ska bara slÀnga ner nÄgra oliver och lite smör i gulaschgrytan. Max 1 min.
Ta fram köttbullar och lingon till morgondagens middag. Ångkoka blomkĂ„len. Max 10 min

Vi pratar 16 minuter i köket fördelat pÄ tvÄ dagar - dvs 8 minuter/dag. Helt överkomligt. Det kan jag leva med.

Rutiner, foodprep och mÄltidsplanering Àr som sagt bra verktyg att ta till för den som har ont om tid. Hur gör du för att vardagen och maten ska gÄ ihop?