Naturell eller smaksatt?

SvĂ„rt att vĂ€lja? Den med smak Ă€r kanske godare, men garanterat ett sĂ€mre alternativ. I alla fall om du Ă€r ute efter att Ă€ta mat utan tillsatser och olika former av tillsatt socker. I smaksatta produkter tillsĂ€tter man aromer, olika former av socker och stĂ€rkelse, stabiliseringsĂ€mnen, förtjockningsmedel, surhetsreglerande medel och oftast sist i innehĂ„llsförteckningen hittar man ”smaken”. I detta fallet jordgubbar och smultron. Pinsamt lite frukt, desto mer tillsatser och socker.

VÀljer du dÀremot den naturella yoghurten, slipper du fÄ i dig dessa onödiga och mÄnga gÄnger onaturliga tillsatser. Vill man ha en yoghurt med smak kan man ju alltid köpa bÀr och frukt och tillsÀtta sjÀlv efter tycke och smak. JÀmför innehÄllsförteckningarna. Ju kortare, desto bÀttre!

HĂ€r kommer ytterligare tvĂ„ exempel. Keso naturell vs. keso smaksatt med ananas. Den naturella varianten innehĂ„ller inga konstigheter - varken socker eller tillsatser. VĂ€ljer vi den med smak av ananas fĂ„r vi bĂ„de socker, stĂ€rkelse, tillsatser och ”naturliga aromer”.

Exakt samma smak gĂ€ller för kesella. Den utan smak innehĂ„ller inget socker, inga tillsatser. Den med smak av hallon innehĂ„ller bĂ„de socker, stĂ€rkelse, andra tillsatser och ”naturliga aromer”.

Jag vĂ€ljer alltid det naturella valet av ett par enkla anledningar. Jag fĂ„r mer mat för pengarna och mindre kemikalier. Jag slipper alla former av socker som tillsĂ€tts i smaksatta produkter och behöver inte oroa mig för var de ”natruliga aromerna” kommer frĂ„n.

Det hÀr testet kan ni göra pÄ alla produkter som finns i naturell form och med tillsatt smak.

Vad vÀljer du?

GenvÀgar Àr oftast ett sÀmre alternativ

TĂ€nkte börja med att sĂ€ga hej till alla nyblivna LHCF:are som hittat hit 😀 Precis som rubriken sĂ€ger Ă€r genvĂ€gar oftast ett sĂ€mre alternativ. FĂ€rdigriven ost Ă€r ett bra exempel.

Till vÀnster ser vi innehÄllsförteckningen pÄ fÀrdigriven vÀsterbottenost. Till höger ser vi innehÄllsförteckningen pÄ en hel bit vÀsterbottenost. De skiljer sig inte nÀmnvÀrt Ät, förutom att man tillsatt potatisstÀrkelse i den fÀrdigrivna osten, sÄ att strimlorna inte ska klibba fast i varandra.

StÀrkelsen bidrar dessutom till ca 3 gram (helt onödiga) kollisar per hundra gram. Kanske ingen big deal, men hur jobbigt Àr det att riva sin egen ost?!

Byssan lull- kitteln Àr full med E-soppa

Buljong Ă€r en produkt jag helst undviker. Why? Har inte hittat en endaste som har ett vettigt innehĂ„ll. Sist jag var och storhandlade bestĂ€mde jag mig för att gĂ„ igenom buljongsortimentet. Visst mĂ„ste det finnas en, som bestĂ„r av bra ingredienser. Mina ögon drogs snabbt till den hĂ€r finingen frĂ„n Knorr…

”Noga utvalda ingredienser” kan vi lĂ€sa pĂ„ paketet. Det kĂ€nns tryggt och bra för mig som konsument! Precis vad jag Ă€r ute efter. Jag vĂ€nder pĂ„ förpackningen och lĂ€ser igenom innehĂ„llsförteckningen:

Salt, mononatriumglutamat, dinatriumguanylat, dinatriuminosinat, veg.olja, oxköttextrakt, maltodextrin, E150c, hÀrdat vegetabiliskt fett, jÀstextrakt, modifierad stÀrkelse, lök, arom, kryddor, citronsyra, vegetabiliskt fett.

Är det hĂ€r ett skĂ€mt? ”Noga utvalda ingredienser”…FĂ„r man lov att skriva sĂ„, pĂ„ en produkt som i stort sett bara innehĂ„ller skit? Salt, E621, E627, E631 (inte bara en utan TRE smakförstĂ€rkare) maltodextrin (”snabbsocker”), fĂ€rgĂ€mne E150c, hĂ€rdat vegetabiliskt fett ( sĂ€msta tĂ€nkbara kemiska fettblandningen ever) jĂ€stextrakt (Ă€nnu en smakförstĂ€rkare?) modifierad stĂ€rkelse*, lök, arom, kryddor, citronsyra, vegetabiliskt fett.

”Noga utvalda ingredienser”…IÂŽd say E-soppa nĂ„gon?

*Modifierad majsstĂ€rkelse, finns i tusentals innehĂ„llsförteckningar. SĂ„ hĂ€r gör man den, enligt den vanligaste tillverkningsmetoden. Vanlig majsstĂ€rkelse blandas i en jĂ€ttelik reaktortank med propylenoxid – som Ă€r en petroleumprodukt framstĂ€lld av naturgas, klor och lut eller saltsyra – tillsammans med fosforoxiklorid, en vĂ€tska som Ă€r sĂ„ lĂ€ttflyktig och reaktionsbenĂ€gen att den mĂ„ste hanteras med största försiktighet. Denna kemikalie, som Ă€ven anvĂ€nds vid tillverkning av bekĂ€mpningsmedel, reagerar vĂ„ldsamt i kontakt med vatten och bildar saltsyra och fosforsyra samtidigt som stĂ€rkelsemolekylerna i majsen förĂ€ndras och kloreras. Om den modifierade stĂ€rkelsen dessutom ska blekas, vilket kan behövas om den ska nyttjas som ljus fyllning i vissa livsmedel, behandlas den nu med exempelvis svavelsyra. Det fĂ€rdiga resultatet av dessa processer Ă€r en flytande substans som renas frĂ„n sina kemikalier och sprejas in i gigantiska tankar för att dĂ€r snabbtorkas till det pulver som levereras till livsmedelsindustrin och hamnar i bl a yoghurt, salladsdressing och fiskgratĂ€ng.