Naturell eller smaksatt?

data-ad-format="auto">

Svårt att välja? Den med smak är kanske godare, men garanterat ett sämre alternativ. I alla fall om du är ute efter att äta mat utan tillsatser och olika former av tillsatt socker.  I smaksatta produkter tillsätter man aromer, olika former av socker och stärkelse, stabiliseringsämnen, förtjockningsmedel, surhetsreglerande medel och oftast sist i innehållsförteckningen hittar man ”smaken”. I detta fallet jordgubbar och smultron. Pinsamt lite frukt, desto mer tillsatser och socker.

Väljer du däremot den naturella yoghurten, slipper du få i dig dessa onödiga och många gånger onaturliga tillsatser. Vill man ha en yoghurt med smak kan man ju alltid köpa bär och frukt och tillsätta själv efter tycke och smak. Jämför innehållsförteckningarna. Ju kortare, desto bättre!

Här kommer ytterligare två exempel. Keso naturell vs. keso smaksatt med ananas.  Den naturella varianten innehåller inga konstigheter – varken socker eller tillsatser. Väljer vi den med smak av ananas får vi både socker, stärkelse, tillsatser och ”naturliga aromer”.

Exakt samma smak gäller för kesella. Den utan smak innehåller inget socker, inga tillsatser. Den med smak av hallon innehåller både socker, stärkelse, andra tillsatser och ”naturliga aromer”.

Jag väljer alltid det naturella valet av ett par enkla anledningar. Jag får mer mat för pengarna och mindre kemikalier. Jag slipper alla former av socker som tillsätts i smaksatta produkter och behöver inte oroa mig för var de ”natruliga aromerna” kommer från.

Det här testet kan ni göra på alla produkter som finns i naturell form och med tillsatt smak.

Vad väljer du?

Genvägar är oftast ett sämre alternativ

Tänkte börja med att säga hej till alla nyblivna LHCF:are som hittat hit 😀 Precis som rubriken säger är genvägar oftast ett sämre alternativ.  Färdigriven ost är ett bra exempel.

Till vänster ser vi innehållsförteckningen på färdigriven västerbottenost. Till höger ser vi innehållsförteckningen på en hel bit västerbottenost. De skiljer sig inte nämnvärt åt, förutom att man tillsatt potatisstärkelse i den färdigrivna osten, så att strimlorna inte ska klibba fast i varandra.

Stärkelsen bidrar dessutom till ca 3 gram (helt onödiga) kollisar per hundra gram. Kanske ingen big deal, men hur jobbigt är det att riva sin egen ost?!

Byssan lull- kitteln är full med E-soppa

Buljong är en produkt jag helst undviker. Why? Har inte hittat en endaste som har ett vettigt innehåll. Sist jag var och storhandlade bestämde jag mig för att gå igenom buljongsortimentet. Visst måste det finnas en, som består av bra ingredienser. Mina ögon drogs snabbt till den här finingen från Knorr…

”Noga utvalda ingredienser” kan vi läsa på paketet. Det känns tryggt och bra för mig som konsument! Precis vad jag är ute efter. Jag vänder på förpackningen och läser igenom innehållsförteckningen:

Salt, mononatriumglutamat, dinatriumguanylat, dinatriuminosinat, veg.olja, oxköttextrakt, maltodextrin, E150c, härdat vegetabiliskt fett, jästextrakt, modifierad stärkelse, lök, arom, kryddor, citronsyra, vegetabiliskt fett.

Är det här ett skämt? ”Noga utvalda ingredienser”…Får man lov att skriva så, på en produkt som i stort sett bara innehåller skit? Salt, E621, E627, E631 (inte bara en utan TRE smakförstärkare) maltodextrin (”snabbsocker”), färgämne E150c, härdat vegetabiliskt fett ( sämsta tänkbara kemiska fettblandningen ever) jästextrakt (ännu en smakförstärkare?) modifierad stärkelse*, lök, arom, kryddor, citronsyra, vegetabiliskt fett.

”Noga utvalda ingredienser”…I´d say E-soppa någon?

*Modifierad majsstärkelse finns i tusentals innehållsförteckningar. Så här gör man den, enligt den vanligaste tillverkningsmetoden. Vanlig majsstärkelse blandas i en jättelik reaktortank med propylenoxid – som är en petroleumprodukt framställd av naturgas, klor och lut eller saltsyra – tillsammans med fosforoxiklorid, en vätska som är så lättflyktig och reaktionsbenägen att den måste hanteras med största försiktighet. Denna kemikalie, som även används vid tillverkning av bekämpningsmedel, reagerar våldsamt i kontakt med vatten och bildar saltsyra och fosforsyra samtidigt som stärkelsemolekylerna i majsen förändras och kloreras. Om den modifierade stärkelsen dessutom ska blekas, vilket kan behövas om den ska nyttjas som ljus fyllning i vissa livsmedel, behandlas den nu med exempelvis svavelsyra. Det färdiga resultatet av dessa processer är en flytande substans som renas från sina kemikalier och sprejas in i gigantiska tankar för att där snabbtorkas till det pulver som levereras till livsmedelsindustrin och hamnar i bl a yoghurt, salladsdressing och fiskgratäng.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...