Sämre insulinkänslighet med strikt LCHF?

data-ad-format="auto">

Insulin

Provocerande rubrik va 😉 Först tänkte jag att jag skulle ta det lite lugnt med mina inlägg om eventuella hälsonackdelar med strikt LCFH, men sedan lyssnade jag på en pod om insulinkänslighet och hur denna blev bättre genom att äta lågkolhydratkost och kände att jag ville dela med mig av mina egna erfarenheter kring detta.

Det stämmer att insulinkänsligheten blir bättre med LCHF,  i varje fall om man går ifrån en kosthållning som inneburit stora mängder kolhydrater samt kolhydrater av dålig kvalitet. Är man dessutom redan överviktig, samt inte rör på sig, har ett stillasittande jobb och/eller någon form av metabol sjukdom har man mycket att vinna genom att minska på kolhydraterna. Det kommer att ge en bättre insulinkänslighet. I alla fall på kort sikt.

Men vad händer med insulinkänsligheten på lång sikt om man äter väldigt lite kolhydrater? Jag har tidigare skrivit ett inlägg om falsk insulinresistens (sämre insulinkänslighet) vilket är min erfarenhet av en kost baserad på få kolhydrater. Genom att inte äta några mängder kolhydrater, över en lång tidsperiod, kommer insulinkänsligheten att bli sämre. 

Om jag inte skulle haft en blodsockermätare skulle jag aldrig blivit varse om detta, vilket många säkert inte är. När jag så smått började återinföra små mängder kolhydrater till mina måltider gick mitt blodsocker helt bananas. Vi pratar en halv banan vid en måltid, en halv dl kokt ris till en annan, en rejäl portion rotfrukter (vilket gav minst BS-höjning) till en tredje måltid – alla med samma resultat, dvs ett blodsocker som stack iväg rejält, hoppade upp och ner med påföljder som hjärtklappning och ibland även illamående. Det hände även att jag vaknade med ett morgon BS som låg mellan 6,5-6,7 mmol/l vilka räknas som pre-diabetes. Om jag inte skulle haft tillgång till en BS-mätare hade jag aldrig blivit varse om hur mitt BS och mina insulinnivåer påverkades av det ökade kolhydratintaget. Men visst tyder det på en försämrad eller dålig insulinkänslighet?!

Om jag inte skulle fortsatt mäta mitt BS hade jag antagligen aldrig förstått att kroppen blir bättre på att hantera stärkelse och glukos,  om man intar det mer frekvent vill säga. Självklart kommer blodsocker och insulin att påverkas av både typ och mängd på de kolhydratkällor jag väljer att äta. Som jag tidigare sagt är det skillnad på kolhydrater och kolhydrater. Det verkar ju till och med vara så att vi behöver tillföra en viss mängd och vissa sorter för att upprätthålla en god (tarm)hälsa. Idag kan jag äta både rotfrukter, potatis, sötpotatis, ris och bovete som en del av en måltid – med ett helt ”opåverkat” BS, det vill säga ett BS som ligger inom referensramen för det normala efter måltid.  Jag vill likställa det här med bättre insulinkänslighet, håller ni med?

Häromdagen lyssnade jag på en pod där med Abel James och Jimmy Moore (största strikta LCHF anhängaren i USA) där den sistnämnda fick frågan om han någonsin gjorde carb refeeds, vilket förresten idag verkar vara högst normalt bland paleo/lowcarb anhängare. Anyways, svaret blev att han inte kunde. Att hans blodsocker gick i taket av kolhydrater.  Säkert är det så.  Han har ätit en strikt form av LCHF under många många år. Jag tycker det skulle vara väldigt intressant att se hur hans BS skulle te sig över tid -med ett ökat intag av kolhydrater i form av rotfrukter och ris. Jag vill ju tro att det på sikt skulle leda till bättre insulinkänslighet. Vad tror ni?

Bara för att en sak fungerar jättebra för ett tag behöver inte detta betyda att det kommer ha samma effekt och fungera lika bra för all framtid. Kroppen vänjer sig, den är väldigt anpassningsbar.

Har ett kommande inlägg med samma upplägg, fast då ska vi prata leptin och leptinkänslighet. Bättre eller sämre över tid med strikt LCHF?!

 

 

Kolhydrater som en del av en måltid

Potatis, sötpotatis, jordärtskocka och ärtor

 

Hur påverkar kolhydrater vårt blodsocker när de äts som en del av en måltid? Visst kommer det skilja sig åt från person till person med tanke på sjukdomsbild och livsstil – men om vi bortser från detta och endast ser till hur det påverkas om man äter kolhydrater som en del av en måltid, kontra endast kolhydrater. Är det någon skillnad?

Klart det är! Äter vi endast kolhydraterna kommer vårt blodsocker att öka mycket mer än vad det gör om man äter dessa tillsammans med fett och protein. En som inte heller är van vid att äta kolhydrater kommer få en högre BS av måltiden än den som äter carbs on a regular basis. På bilden ovan ligger 150 g potatis,  50 g sötpotatis, 1 dl ärtor, 130 g ugnsbakad lax och 2 msk majonnäs. Halva tallriken består av kolhydrater. 43 g fett 39 protein 40 gram kolhydrater. Inte high fat direkt.

Innan måltiden hade jag ett BS på 5,0
1 timme efter måltiden låg det på 5,3
2 timmar efter måltid var det tillbaka på 5,0

Sillfrukost med efterrättIngen instabild direkt ;D

Dagens frukost bestod av 100 g matjessill, 1 ägg, gräddfil, gräslök och 1/2 avocado
Till frukostdessert blev det en chiapudding på kokosmjölk, rabarberkompott och 1/2 övermogen banan.
50 g fett, 28 g protein,  35 g kolhydrater. Brukar inte äta carbs på morgonen men idag blev det så.
Tränade på fastande mage (as always) och mätte därefter mitt blodsocker. Hamnade på 6,3(!!!) vilket bör hänga ihop med det ökade kortvariga kortisol påslag som träning ger. Väntade 1 timme innan jag åt min frukost och mätte därefter 5,5. Efter ytterligare 1 timme låg det på 5,4.
Ett normalt blodsocker ligger fastande mellan 4-6 mmol/liter och ska max stiga upp till 8,7 mmol/l efter måltid. 

Kolhydrater som en del av en måltid kommer alltså inte påverka ditt blodsocker på samma sätt som om du skulle ätit en måltid bestående av endast kolhydrater. 

Sen finns det bättre och sämre källor, men det kan vi ta en annan gång. 

Mäta blodsocker

Blodsocker mätare

 

Se vad jag har dragit fram ur gömmorna, min gamla blodsockermätare 😀 Det är ett bra tag sedan jag använde den här, men den har varit med under många n=1 experiment. Bland annat hur optimal ketos, ökat kolhydratintag, fasta och specifika livsmedel påverkar mitt BS.

När jag gjorde ovanstående experiment hade jag följt en strikt (10-30 g kh) variant av LCHF under många, många år. Jag minns att mitt BS gick bananas av minsta lilla tillägg av stärkelse. Det är ett vanligt och helt ”normalt” tillstånd man hamnar i då kroppen inte längre är van vid att hantera några (stora) mängder glukos. Det kallas falsk insulinresistens.

Med tanke på att jag nu lekt med ett ökat intag av kh under en längre tid bör jag inte längre lida av detta. Kroppen vet numera hur den ska hantera stärkelse och socker. Betyder detta att jag har fått bättre insulinkänslighet genom att tillföra mer kh 😉 ?

Hur som helst tycker jag det är intressant hur ens BS påverkas av det man stoppar i sig. Tänkte därför börja mäta detta igen. Se hur mitt BS skiljer sig från hur det var när jag åt strikt LCHF. Se vad som händer om man äter stärkelse som en del av en måltid – kontra endast stärkelse.

Ketonmätningarna har jag helt lagt på hyllan. Känns helt irrelevant. Fast…..det hade varit väldigt intressant att se hur snabbt man kommer i ketos, samt hur djup den skulle bli nu när man är van vid mer kh. Det var ju som sagt väldigt svårt att vara i ketos, än svårare (nästintill omöjligt) att vara inom ramen för optimal ketos när jag åt väldigt få kh, vilket antagligen berodde fler saker än bara för mycket protein. Bland annat ett konstant kortisolpåslag.

Idag på självaste midsommarafton kommer jag tanka i mig så många nypotatisar som jag bara orka. Måste passa på att njuta av denna delikatess så länge det är säsong. I kombination med sill och gräddfil tror jag inte det blir någon större påverkan på mitt BS 😀

Glad midsommar på er!

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...