Jag sög!

juni 28, 2012 i PT träning

PT-timmen brukar i vanliga fall vara veckans tränings höjdpunkt, men alltså igår ville jag bara inte.

Noll motivation+Noll närvaro=Ett riktigt sugigt pass!

Inte alls likt mig! Varför detta? Vad har hänt? PT:n undrar såklart också och när han ställer frågan hur läget är - kommer allt. Jag hinner inte ens tänka efter innan jag öppnar munnen - utan jag bara kräker ur mig allt som känns ruttet just nu. Ha ha ha, där - just i den stunden gick han ifrån att bara vara min PT. Numera titulerar jag honom även som min psykolog :D. Stackars kille.

Dealen är följande -under de två senaste veckorna har jag typs helt tappat fokus. Mycket har kommit emellan, så att rutinerna (träningen och kosten) som keeps me on track har blivit lidande. För mig går det sjukt snabbt att tappa fokus. Jag är en allt eller inget kind of girl. Om man måste hoppa träningen en gång - fine! Ingen skada skedd. Men om man måste hoppa träningen igen, dagen därpå och kanske även en tredje gång under en och samma vecka - then we have a problem. Fortsätter det på samma sätt även veckan därpå - då går det utför!

Utebliven träning borde göra att man tänker mer på vad och hur man äter, men i mitt fall är det precis tvärtom. Utebliven träning rättfärdigar en på något sätt till små- och okynness ätande (vilket är helt sjukt.) Man får även lov att ta ett glas vin om man inte tränat…och lite nötter på det….och kanske lite ostkex…och…ni hör vart jag är på väg?!

Utebliven träning+Småätande=Omotiverad, degig, soffpotatis

Så alltså - detta i kombination med ett par andra big issues har gjort att jag för tillfället tappat motivationen och lusten. Men vet ni…Igår, efter PT snacket och efter en runda av katastrofala boxjumps som kunde kostat mig i alla fall ett av mina smalben, kändes det något bättre. Mitt i passet kändes det bra mycket bättre och i slutet var jag till och med glad - what a nice feeling!!! Jag har alltid tyckt att träningen spelar en stor och viktig roll i mitt vardagliga liv, men jag har nog inte riktigt förstått hur stor roll den spelar, förrän igår.

Läxan vi lärt oss av detta blir att inte ge avkall på träningen (ever typs). Det kostar mer än det smakar.

Träning=Glad+Harmonisk tjej

Mål och motivation

maj 20, 2012 i Hälsa

Alla måste väl ha något som driver en? Ett mål och ett syfte typs. Något som gör att man orkar gå upp varje dag och göra whatever det nu är man gör. Du vill kanske framåt i din yrkesroll? Skaffa familj och barn? Sluta äta godis? Gå ner i vikt? Eller kanske som i mitt fall få en stark, vältränad kropp (med magrutor - check!) genom att äta LCHF kost, och träna ”lagom” med fokus på styrketräning.

När jag var ute och gick i morse började jag tänka på vad det är som driver mig dag in och dag ut. Varifrån får jag lust och inspiration till att fortsätta med maten och träningen? Vad är det som gör att jag inte bara skiter i allt, sätter mig ner i soffan och grottar ner mig i en godispåse och bestämmer mig för att jag kan gå till gymmet en annan dag (eller aldrig mer..?) Kom fram till dessa fem punkter:

  • Hur jag mår
  • Hur min kropp har förändrats
  • Träningen (kicken, egentiden, urladdningen och uppladdningen)
  • Investeringen i mig själv
  • Den här bloggen

Hur jag mår: Det är en enorm skillnad på hur jag mådde pre LCHF och nu. De största skillnaderna är att jag inte får blodsockerfall mellan måltiderna - är sällan sjuk och blir jag det går det över snabbare - har fått en helt annan medvetenhet om vilken typ av mat jag stoppar i mig, dvs mer ekologiskt och närproducerat. Jag äter naturlig mat utan en massa tillsatser och skit. På detta sätt minskar jag riskerna att utveckla en rad välfärdssjukdomar. Kroppen är i balans. Varför förstöra ett vinnande koncept?

Hur min kropp har förändrats: Jag tackar styrketräningen för min numera fastare kropp :D. Jag har blivit starkare och kan göra armhävningar på tårna. Bara en sån sak! Jag ser muskler som tidigare inte fanns och jag gillar det. Jag kan handla kläder utan att gnälla över att det väller här och sitter åt där, vilket är enormt befriande (det kan nog även Fantastic gå i god på.) Jag låter sjukt fåfäng. I´m not.

Träningen: Kanske att det är jobbigt att börja träna, men har du väl gjort det går det inte att vara utan! De tre sista månaderna har jag inte tränat som jag velat på grund av semester, skada och förkylning. Vad hände? Deprimerad tjej! Oföretagsam, varken orkade eller ville göra något. Skithemsk känsla. But now, I´m back in track! Vad jag gillar med träningen är kickarna jag får när jag märker jag blivit starkare, snabbare, mer uthållig. Det taggar mig enormt mycket. När jag tränar är det egentid. Det är bara jag, jag, jag som är i fokus och inget annat. Alltid musik i öronen så jag är totalt okontaktbar. Sist men inte minst älskar jag känslan när jag är färdig med dagens pass. Skakig, svettig och med hjärtat i halsen. Jag känner att jag lever!

Investerar i mig själv: Som man bäddar får man ligga - right?! Pay now, live longer.

Den här bloggen: Den driver mig till att fortsätta att dela med mig av alla tankar och saker som snurrar i min skalle. Det blir även lättare att hålla fokus på målet i och med att man delar med sig av bilder och resultat på vägens gång. Sen blir jag såklart pepp av alla som läser bloggen och kommenterar på den. Det gör så att man vill fortsätta -så thanks guys. Without you I´m nothing :)

Dom här fem punkterna gör alltså att jag håller mig på banan. Dom håller mig fokuserad och gör så att jag vill fortsätta dag in och dag ut - forever and ever ever, and ever ever.

What keeps u going?