Magnesium och kalcium

Många som äter LCHF har någon gång drabbats av magnesiumbrist. Mig själv inkluderat. Varför brist uppstår är kopplat till en rad olika faktorer. För min egen del gissar jag på att det var mitt dåliga näringsupptag, magnesiumfattig kost, träning och stress (vissa hävdar även att en fettrik kost samt ett högt intag av D-vitamin verkar antagoniskt med magnesium…är det så?).  Blev inte av med symptomen  förrän jag började äta magnesium som kosttillskott – och då åt jag en dos som var tre gånger högre än RDI. Men det var inte detta jag skulle babbla om, utan något viktigare som jag inte tror att många LCHF:are är medvetna om.

Många som kör LCHF äter även stora mängder mejerier så som  ost, grädde, crème fraiche (turkisk yoghurt, keso, kesella med mera.) I mejerivaror finns det mycket kalcium- check!  Men visste ni att kalcium hämmar upptaget av magnesium? Det är vanligt att man har ett 5-10 gånger större kalciumintag än magnesiumintag. Kanske inte så konstigt att många upplever magnesiumbrist då? En annan sak som man inte brukar tala  om är  att ju högre kalcium till magnesiumintag,  desto mer osteoporos (benskörhet) förekommer. Så talesättet ”mjölk ger starka ben”,  är en sanning med modifikation.

Tränar du mycket, stressar, steker och kokar all din mat – samt håller ett högt intag av mejeriprodukter lär magnesiumbristen komma som ett brev på posten. Kan vara bra att känna till.

RDI, ODI och TDI

 

 

Just nu har jag snöat in på vitaminer och mineraler och på vilka sätt de påverkar kropp och funktion. Superintressant och nyttig läsning! För att börja någonstans får vi reda ut ett par termer bara.

RDI: står för rekommenderat dagligt intag, eller minimidos för att utveckla bristsjukdomar. RDI-värdet är det värde som Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, vården och dietister använder som riktlinjer.

ODI: står för optimalt dagsintag, för att förebygga och stärka kroppens fysiologiska balans. Optimala doser innehåller tillräckliga mängder för att stärka immunförsvaret och andra kroppssystem.

TDI: står för terapeutiskt dagligt intag, eller megadoser. Denna typ av dosering används oftast under några veckor eller månader. TDI-doser kan ge biverkningar eller besvär om de intas för länge eller på fel sätt, vilket gör att man bör rådfråga med en näringsterapeut eller annan kunnig – för att hitta rätt dosering.

RDI- och ODI- doser kan intas livet ut, medan TDI-doser intas under några dagar, veckor eller månader (ibland livet ut.)

Vid intag av diverse kosttilskott bör  man även ta hänsyn  till individen. Vikt, ålder, livsstil etc. RDI-doser (den dos som vi rekommenderas ta) är  inte individanpassad – utan antar att ”alla har storlek 39 i skor”, vilket skulle göra allt så mycket enklare. Precis som vi har olika fingeravtryck, fungerar även vår ämnesomsättning, vår organfunktion och vår enzymaktivitet olika från person till person. Detsamma gäller såklart även vårt behov och upptag  av näringsämnen från kost och kosttillskott.

Källa: Näringsmedicinska uppslagsboken

Hur vet man om man har brist på någon vitamin eller mineral då? Man kan ju alltid börja med att se och känna efter. Ofta sjuk? Förkyld? Har du värk, kramper? Trött? Matsmältningsproblem?  Torr hud/hår? Flisiga naglar? Ringar under ögonen etc. Ett enkelt (men kostsamt) sätt att få reda på brister är genom en hårmineralanalys. Har inte gjort detta själv, men är nyfiken på att göra en. Någon som har testat och blivit hjälpt? I så fall, please share with me!

I den bästa av världar skulle man kunna få i sig RDI via maten vi äter, men citatet från denna näringsterapeut säger en hel del om hur verkligheten ser ut idag. 

– Det stora folkhälsoproblemet i dag är att vi får i oss för lite näring.

Det beror på många faktorer som exempelvis minskat näringsinnehåll i livsmedel som en följd av storskaliga odlingsmetoder med mycket kemikalieanvändning och konstgödsel som utarmar jordarna.  Näringsinnehållet i maten har minskat dramatiskt sedan 1940-talet. Andra faktorer som påverkat vårt näringsintag negativt är ökat intag av raffinerad kost, ökad stress och miljöfaktorer som tungmetaller och kemikalier i vår livsmiljö. Kroppens förmåga att avgifta sig och försvara sig mot gifter, sjukdomsalstrande organismer med mera är beroende av dess näringsstatus.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillskott eller mat?

 

Självklart vill jag säga mat, men är det möjligt att få i sig tillräckliga mängder vitaminer och mineraler via maten vi äter? Grönsaker växthusodlas och plockas innan de hunnit  mogna. Transporteras sedan långa sträckor, innan de till slut hamnar hemma hos dig. Väl där kommer några av dom att kokas eller stekas. Kanske till och med värmas på i micron  nästkommande dag, när resterna tas med som lunchlåda.  Hur mycket vitaminer och mineraler finns egentligen kvar när vi väl ska äta grönsakerna?

Fisk ska vi också äta. Gärna fet fisk för i den  finns det mycket omega-3. Gör det? Med tanke på att 99% av all lax är odlad och därmed  uppfödd på icke artegen föda, kan man undra hur mycket omega-3 fisken verkligen innehåller. Kan man ens köpa  köpa lax som inte är odlad idag?

Magnesium är en mineral som de flesta har brist på. Jag led själv tidigare av så kallade restless legs, vilket är ett tydligt tecken på just magnesiumbrist. Det rekommenderade dagsintaget för en vuxen person ligger på ca 300 mg/per dag. Till att börja med, vad säger RDI (rekommenderat dags intag) oss?  Det är den absoluta minimidosen som myndigheter rekommenderar oss, vilket är en lägstanivå för att förhindra uppkomst av vissa bristsjukdomar. Jag har provat att få i mig den rekommenderade dosen via mat. 100 g paranötter per dag ger hela dagsbehovet av magnesium, vilket skulle avhjälpa mina restless legs. Det gjorde det inte. Började ta tillskott, och fick ta så mycket som 900 mg/per dag, dvs tre gånger den rekommenderade dosen, innan jag blev avhjälpt (nu är jag nere på 600 mg). Det hade varit svårt att få i sig denna mängd magnesium via kosten.

Även zinkbrist är vanligt. Hade ingen aning om att jag led av detta, förrän jag startade the biosignature. Började med att göra ett zinktest. Man tar en klunk vatten som är utspädd med zinksulfat. Håller detta i munnen en stund och sväljer sedan. Om det smakar som vatten tyder det på svår och långt gången zinkbrist. Guess what? Det smakade som vatten. Zink finns rikligt i vetekli, veteflingor, rågkli och lever. Äter inget av ovanstående (lever borde man äta för det innehåller grymt mycket bra saker, men nä……). Rimliga mängder kan hittas i nötkött och i cashewnötter. För att komma upp i RDI måste man äta 200 g nötkött och 100 g cashewnötter varje dag. Och då pratar vi för att komma upp i RDI, lägstanivån remember.

Jag skulle önska att det var möjligt att få i sig rätt mängd av vitaminer och mineraler enbart via kosten, men med facit i hand så ställer jag mig tveksam till detta. Gillar inte tanken på att poppa piller heller, men går det att undvika om man vill må sitt bästa?

Jag menar inte på något sätt att man ska välja tillskott framför mat, men för min egen del har jag  insett att jag inte får i mig tillräckligt av vissa vitaminer och mineraler – och ser inget alternativ än att komplettera med tillskott.

Hur gör ni? Äter ni några tillskott och i så fall vilka?

 

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...