Genom de svenska avloppsrören forsar inte bara kiss och bajs utan också tungmetaller, ­läkemedelsrester, kemikalier, miljögifter, sjukhusavfall, bakterier och virus. När vattnet är renat har ­reningsverken varje år 200 000 ton slam kvar.Svenskt Vatten, en branschorganisation för reningsverken, tycker att det är vettigt att sprida detta slam på åkrar där vår mat odlas. Men många lantbrukare är tveksamma. Eftersom slam är klassat just som avfall finns det inga begränsningar alls för att vad som kan finnas i det.

Bra betalt

Den bonde som tar emot slammet som gödsel för åkermarken får rejäl ersättning. Entreprenörerna, som reningsverken anlitar, betalar.
– Enligt en ilsken slamentreprenör, som mejlade mig när Landskrona förbjöd slamspridning, handlar det om 1 000 kronor per hektar, säger Ewa Björnberg, tidigare miljöinspektör.
Näsby Eko AB är en entreprenör som kör ut slam till lantbruk.
Vid ett första samtal uppger ägaren Bengt Lundström att ersättningen till bönderna uppgår till 30 kronor per ton och att det sprids ungefär 20 ton per hektar, alltså 36 000 kronor för ett medelstort lantbruk på 60 hektar.
I ett brev till Lunds miljöförvaltning uppger dock Bengt Lundström att han betalar 120 kronor per ton till lantbrukaren och lägger 25 ton per hektar.
För ett genomsnittligt lantbruk handlar det då om 200 000 kronor för att ta emot gifterna.
– För 250 kronor per ton erbjuder jag mig att ta hand om slammet, säger Bengt Lundström.
– Om jag betalar 120 kronor till lantbrukaren och frakten kostar 70 kronor per ton så blir det bara 60 kronor över till mig.

Kräver totalt förbud

Naturvårdsverket har utrett frågan och skickat sin rapport på remiss. Kemikalieinspektionen vill ha ett totalförbud. Myndigheten skriver, i sitt remissvar, att det är uteslutet att fortsatt slamspridning kan vara förenligt med regeringens mål ”Giftfri miljö”.
Skogsstyrelsen säger blankt nej till slamspridning i skogen, bland annat för att det skulle vara olämpligt att äta bär från sån mark.
Naturskyddsföreningen kräver också ett totalt förbud.

– Slam är så kontaminerat med erkänt farliga ämnen att vi inte anser att det kan spridas. Det är både tungmetaller, som kadmium, och andra miljögifter som kan lagras i både djur och människor, säger vice ordförande Johanna Sandahl.

Svenskt Vatten har tagit fram ett eget certifieringssystem som de kallar Revaq.  De egna kraven har gränsvärden för sju tungmetaller: bly, nickel, koppar, krom, zink, kadmium och kvicksilver. Slammet får inte heller innehålla salmonella.
Några analyser för andra välkända miljögifter, smittor eller läkemedelsrester görs inte. Och certifieringen är helt frivillig.

Sprider p-piller

Enligt organisationen ”Ren åker, ren mat” sprider slammet hormoner motsvarande 5 000 ­p-piller per hektar – totalt 300 000 på en medelstor gård.
Varför tycker Svenskt Vatten att det är bra att lägga avfall som innehåller tungmetaller, miljögifter och läkemedelsrester på åkrar där det ska odlas mat?
– Det är bra så länge det inte finns några hälsorisker och så länge nyttan överväger, säger Anders Finnsson, ansvarig för avlopp hos Svenskt Vatten.
Vet ni att det är nyttigt?
– Vi utgår från den vetenskap som finns i dag.
Sojabönor som gödslades med slam tog upp både läkemedelsrester och miljögifter från ­hygienartiklar. Det upptäckte forskare vid University of Toledo i Ohio, USA, 2010. Dessutom ackumulerades de främmande ämnena – det fanns alltså högre halter i sojaplantan än i slammet.