The cost of getting lean

What´s the cost of getting lean? Alltså really lean! Infographic från precisionnutrition.com. Cost of getting leanÄr det eat less exercise more som gäller? För att köra strikt LCHF och styrketräna 3-4 helkroppspass i veckan verkar i varje fall inte fungera. Det upplägget har jag testat relativt många år, ganska exakt lika många år som den här bloggen har funnits. Hur mycket måste man offra? Vad måste man tillföra eller ta bort?

Nu har jag förvisso inte haft som mål att bli sådär rippad, men det ger ju lite att tänka på, om en nu skulle vilja´t menar jag. Vad krävs för att uppnå detta? Om man redan äter och tränar bra, hur mycket mer måste man finjustera och trixa för att nå dithän? Är det bara till att säga hejdå till nötter, mörk choklad och rödvinet till helgen? Eller måste man dra ner på fettet? Mindre mängd mat? Eller kanske rent utav mer mat? Man kanske måste börja träna på ett annat sätt? Köra både cardio och styrketräning? Steady state cardio (God forbid 😉 ? HIIT? En mix?

“Definitionen av galenskap är att göra samma sak igen och igen och förvänta sig andra resultat.”

Albert Einstein

Check!Jag har inte svaret på hur man når dit, men en måste ju bara ta reda på det 😀 ! Om fyra dagar åker jag, syrran och hennes kid till Gran Canaria för en vecka som antagligen kommer innehålla på tok för mycket sol, bad, mat och cava - så att påbörja ett projekt innan dess är inte att tänka på. När jag väl är hemma igen, då mina vänner är det ganska exakt 90 dagar till jag blir 40 😮 och det hade ju varit ganska kul att att vara i sitt livs bästa form då. Både fysiskt och psykiskt.

Känns som att det var väldigt länge sedan jag gjorde ett n=1 experiment. Är både taggad och motiverad men samtidigt förskräckt över den (offentliga) utmaning jag precis gav mig själv. Men det är väl så vi växer som människor. Att göra sådant som vi normalt inte brukar göra och ta oss utanför vår comfortzone?

 

 

Några riskakor och varning för en morgonspännis

Jag skulle nog aldrig kunnat ana att min nästa last skulle bli riskakor. Med smör och salt! Och nej det är inget jag äter dagligen, bara under mina carb nites. Och i lördags skulle jag bara äta två stycken. Som ett snabbt litet mellanmål ni vet, eftersom jag skulle ut och äta senare på kvällen. Det blev hela fem stycken och hade inte mannen kommit och försett sig själv så hade jag antagligen satt i mig betydligt fler 😀

I övrigt blev det en ganska dålig kväll med usla kolhydratkällor i form av pommes, lökringar och chips. Det här med nyhetens behag har ännu inte lagt sig och jag snaskar gladeligen i mig diverse onyttigheter. Jag tror fortfarande att det är en övergående fas. Time will tell. Oavsett känns det inte fräscht att ladda på skitmat.

Vägde in på 63,2 lördag morgon vilket blev till 63,9 efter alla kolhydrater. Idag var vikten redan nere på 63,5 vilket tyder på att det kan bli en ny lägsta notering lördag morgon. Det är ganska nytt för mig det här att man kan gå ner i vikt utan att jobba för det. Inte behöva göra någon form av uppoffring för att få resultat. Jag klagar inte.

Och ja, jag spänner både lår och mage 😀

Plus och minus

Idag är det lördag och det är lika med carb loading 😀 Men först lite kort om hur veckan gått samt progress sedan dag ett. I morse vägde jag in på 63,7 kg vilket är 0,4 kg mer än för en vecka sedan. Fettprocenten har däremot minskat med 0,7% och det har försvunnit 2,5 cm från kropp vilket får ses som en vinst. Jag har en Withings våg som räknar ut fettprocent. De är inte tillförlitliga, men fungerar hyfsat bra för att se om fettprocenten går upp eller ner. Det viktiga är att man väger sig samma tid på dygnet och att man har samma förutsättningar som veckan tidigare.

Sedan start för 3 veckor sedan har jag tappat
-2,3 kg
-6,5 cm
-2,3 % bf

Förra veckan hade jag problem med sömnen. Sov oroligt och vaknade många gånger under natten. Denna veckan har varit lite bättre, men har svårare än vanligt för att somna. Har känningar av restless legs trots salt och magnesium vilket påverkar insomningen. Att äta kolhydrater på kvällen kan avhjälpa dessa symptom, men det är tyvärr inget alternativ så länge projekt carbnite håller på.
Något som går väldigt mycket bättre är träningen! Alltså träningsdagen efter en carbloading går helt vansinnigt bra! Orkar mycket mer, antingen fler set eller ökade vikter - ibland till och med en kombo av de båda. Jag carbladdar lördagar, så måndagens (och även onsdagens) pass är riktigt roliga. Om det verkligen är kolhydraterna eller om jag själv intalar mig att det är kolhydraterna som ger mig superkraft är för tidigt att säga. Jag har ju bara hart två carbloadings so far.

Jag trivs ganska bra med konceptet. Har fått en annan syn på kolhydrater och insulin. ”Rädslan” för kolhydrater är borta. De gör ingen skada, så länge man använder dem på rätt sätt. Jag längtar lite efter mina carblördagar. Tror fortfarande att det är nyhetens behag. Så länge det är potatis och ris jag längtar efter tycker jag det känns helt ok 🙂 Fast jag ska fula mig lite ikväll med (såklart).

En annan sak som jag lagt på hyllan sedan jag började med carbnite är fastan. Eller rättare sagt, jag gör inte längre planerade fastor (kan man säga så?) Tidigare har jag haft en 24 timmars fasta per vecka, samt kört typs 19:5 tre dagar per vecka. Jag la ner detta då det kan vara stressande för kroppen, samt att det inte gynnat mig vikt/mått-mässigt tidigare. Nu äter jag tre mål per dag och det ger ett ”spontant” ätfönster i form av 15:9. Brukar äta frukost vid 10 och äter sista målet vid 17,30-18. Ser det inte som att jag fastar, eller tänker inte på att jag fastar i och med att jag aldrig hoppar över en måltid. Känslan? Bra val! Less stress.