Jag har insett att det är lika bra att ta tag i saker man är kass på - annars blir man ju aldrig bättre! Jag pratar träning nu alltså. Pre LCHF gillade jag att jogga, men eftersom det inte gick något vidare när jag ställde om kroppen till fettdrift la jag liksom det på hyllan.
Idag var det strålande sol, ganska varmt och för första gången på väldigt länge kände jag att det hade varit trevligt om man hade börjat jogga igen. Tänk själv - pildammsparken eller ribban och bra musik i lurarna 🙂
Anyways, nu har jag som sagt inte tagit ett endaste löpsteg på kanske fyra månader, så jag är ju ur form så det ryker om det! Måste öva innan jag beger mig ut. Där kommer löpbandet in i bilden. Inte för att jag tycker det är roligt, men så länge bandet rullar är jag tvungen att springa - or else there will be an accident. Så idag klev en mycket orutinerad dame upp på bandet, satte på ”springa”-spellistan och iväg det bar ha ha ha. Jag hade aldrig tagit mig igenom detta pass utan (nu kommer det)…. Scooters hjälp! I just lööööv att springa till Move your ass!!! Mohohoho, så jäkla sjukt, jag vet. Men det är så bra studs i den låten och jag äääälskar när man kan springa i takt till musiken. Det blir sjukt mycket lättare och man glömmer helt bort att det är jobbigt. Idag körde jag låten på repeat…flera gånger…skithögt, så tantan bredvid mig trodde nog inte att jag var riktigt frisk. Right on the spot 😉