Kolhydrater som en del av en måltid

Postat 2023/06/252023/06/25 av Jessica

Hur påverkar kolhydrater vårt blodsocker när de äts som en del av en måltid? Visst kommer det skilja sig åt från person till person med tanke på sjukdomsbild och livsstil - men om vi bortser från detta och endast ser till hur det påverkas om man äter kolhydrater som en del av en måltid, kontra endast kolhydrater. Är det någon skillnad?

Klart det är! Äter vi endast kolhydraterna kommer vårt blodsocker att öka mycket mer än vad det gör om man äter dessa tillsammans med fett och protein. En som inte heller är van vid att äta kolhydrater kommer få en högre BS av måltiden än den som äter carbs on a regular basis. På bilden ovan ligger 150 g potatis, 50 g sötpotatis, 1 dl ärtor, 130 g ugnsbakad lax och 2 msk majonnäs. Halva tallriken består av kolhydrater. 43 g fett 39 protein 40 gram kolhydrater. Inte high fat direkt.

Innan måltiden hade jag ett BS på 5,0
1 timme efter måltiden låg det på 5,3
2 timmar efter måltid var det tillbaka på 5,0

Ingen instabild direkt ;D

Dagens frukost bestod av 100 g matjessill, 1 ägg, gräddfil, gräslök och 1/2 avocado
Till frukostdessert blev det en chiapudding på kokosmjölk, rabarberkompott och 1/2 övermogen banan.
50 g fett, 28 g protein, 35 g kolhydrater. Brukar inte äta carbs på morgonen men idag blev det så.
Tränade på fastande mage (as always) och mätte därefter mitt blodsocker. Hamnade på 6,3(!!!) vilket bör hänga ihop med det ökade kortvariga kortisol påslag som träning ger. Väntade 1 timme innan jag åt min frukost och mätte därefter 5,5. Efter ytterligare 1 timme låg det på 5,4.
Ett normalt blodsocker ligger fastande mellan 4-6 mmol/liter och ska max stiga upp till 8,7 mmol/l efter måltid.

Kolhydrater som en del av en måltid kommer alltså inte påverka ditt blodsocker på samma sätt som om du skulle ätit en måltid bestående av endast kolhydrater.

Sen finns det bättre och sämre källor, men det kan vi ta en annan gång.

Carbs at night

Postat 2023/06/11 av Jessica

Gissa vem som har sovit två nätter i rad utan utan att vakna upp och ligga sömnlös? Me, me me!!! Än ska jag inte ropa hej, vill inte jinxa det men guuuud vad det är skönt att få sova och vakna utvilad!

Ni kommer kanske ihåg att jag gav upp kaffet förra veckan? Har varit utan kaffe i dagarna elva nu. Bytte ut det mot en kopp benbuljong som fick agera substitut men som nu känns som en gammal vana. Jag behöver inte mitt morgonkaffe. Jag är inte berornde. Däremot är det väldigt gott 🙂 Nu tror jag inte att det är kaffet som är boven i dramat vad gäller min dåliga sömn. Oavsett fortsätter jag mitt uppehåll. Det skadar ju liksom inte. En stress mindre för kroppen att ta hand om.

De tre senaste veckorna har jag även börjat införa mer kolhydrater i maten. Frukost och lunch äter jag som vanligt, dvs kött eller fisk med grönsaker och någon fettkälla. Till middagen lägger jag till kolhydrater i form av antingen potatis, sötpotatis, ris och bovete. Förutom det faktum att det är sjukt gott med både potatis och ris så kan jag inte säga att jag känt av någon större förändring på sömn och mående förrän nu! (Träningen däremot har mått bra av mer kh hela tiden). Det tar kanske lite tid för kroppen att ställa om sig, precis som den gör när man anpassar den till fettdrift. Denna veckan har jag lagt till ytterligare ett mål som endast består av kolhydrater och detta ganska snart inpå sänggående. Det kan vara en banan, några kokta kalla potatisar, överblivet ris från middagen eller några riskakor. Igår slank även två bitar med mörk choklad ner. Räknar inte kh men tippar på att jag hamnar runt 70-100 g per dag.

Är det dessa magiska kolhydrater som får mig att sova? Hur som tänker jag inte sluta. Det känns som att de uppfyller en funktion och att kroppen behöver dom. Jag börjar känna mig gladare till sinnet vilket även det kan bero på kolhydraterna (som ökar vårt må bra hormon serotonin). Det gör såklar att jag mår bättre och känner mig lugnare, tänker mer positivt och på så sätt minskar stressen, vilket leder till bättre sömn då kortisol och binjurar får vila.

Jag fortsätter laborera. I´ll keep you posted.

Om man kan äta för mycket kolhydrater borde man väl även kunna äta för lite?

Postat 2023/05/262023/05/26 av Jessica

Kan man äta för lite kolhydrater? Att man kan äta för många är vida känt, men hur är det egentligen med det motsatta? Vi vet att en kost baserad på få kolhydrater är gynnsamt för personer som är metabolt sjuka, har alzheimers, parkinsons, epelepsi med flera - men vad gäller egentligen för oss ”friska”? Behöver vi äta på samma sätt som de sjuka? Är det optimalt eller kan det kanske till och med vara skadligt i längden? Och om så är fallet, varför hör man aldrig något om detta från våra svenska lowcarb (LC) hälsogurus? Vet man inte bättre, eller är det för att de inte jobbar med friska människor? För handen på hjärtat, ju mindre kolhydrater desto bättre - oavsett om du är sjuk, fullt frisk eller tränar. Man gör inte heller skillnad på kön vilket någonstans inte heller känns rimligt.

Jag har själv suttit fast (och gör delvis fortfarande) i 20- 30 grams träsket sedan jag började med LCHF. Det är först under det sista halvåret som jag så smått börjat laborera med mer kolhydrater, men fortfarande kört very low carb största delen av tiden. Det är tack vare detta experimenterande som jag också blivit varse alla (former?) lowcarb hälsogurus i det stora landet over there som Chris Kresser, Paul Jaminet, Sara Gottfried, Mark Sisson, Dave Asprey, Robb Wolf, Abel James (John Kiefer) och fått en helt annan syn på kolhydraternas vara eller icke vara.

Jag tror absolut att en kost med få kolhydrater är gynnsamt under en period. Men för alltid and forever ever? Jag är skeptisk. Här kommer några av anledningarna.

Insulin behövs för att sköldkörteln ska fungera optimalt. Vad händer med den om man kör LC under lång tid?
Om sköldkörteln påverkas kommer även kortisolet att påverkas. Ökar kortisolet minskar progestoronet vilket i sin tur leder till östrogendominans (vilket de flesta kvinnor redan är). Läs på om östrogendominans 😉
Att inte äta kolhydrater ökar kortisolet då detta krävs för att omvandla protein till glukos, vilket sker om man äter få kolhydrater. Man utsätter alltså kroppen för mer stress genom att tillföra för lite kolhydrater. Mer stress är relaterat till sämre sömn, bukfetma och viktuppgång (typs där jag själv befinner mig just nu)
Tarmhälsan…Våra bakterier i tarmen live and thrive of stärkelse och fiber. Hur mycket får vi i oss av detta vid en LC kosthålllning? Tänk detta under flera flera år. Tarmhälsan är A och O för en god hälsa…
Må bra hormonet serotonin (som kommer från aminosyran tryptofan) behöver glukos för att passera blod-hjärnbarriären. Tryptofanet tävlar dessutom med andra ”stora” aminosyror - vilka lättare tar sig genom barriären. Att äta mer protein hjälper inte tryptofanet, däremot hjälper det att tillföra mer kolhydrater då detta ökar insulinet och de aminosyror som ”stör” tryptofanet åker in i musklerna vilket gör det lättare för tryptofanet att korsa blod-hjärnbarriären. Trött, orkeslös, food cravings eller milt deprimerad? Kanske mer kolhydrater är lösningen?
Enligt Jaminet kräver även mucin kolhydrater och brist kan leda till torra slemhinnor, torra ögon och muntorrhet (vilket det sista jag själv upplevt)

Hormoner påverkar varandra. De har en dominoeffekt på varandra. Jag är helt övertygad om att vi kvinnor är mer känsliga för obalanser och svängningar i dessa. Jag kan bara se till mig själv och vart jag är nu. Jag har inte tidigare insett i vilken mån vi behöver kolhydrater. Även då vi inte behöver tillföra ett enda gram via maten vi äter behöver detta nödvändigtvis inte betyda att de inte behövs. Därmed inte sagt att vi ska leva som Livsmedelsverket vill och basera vår kost på just kolhydrater. Det tror jag skapar än mer sjukdom och obalans. Alla kolhydrater ska inte heller dras över samma kam. Det känns som att vi är lite där vi en gång var med fettets farlighet och med facit i hand vet vi ju att det är skillnad på fett och fett, precis som det är skillnad på kolhydrater och kolhydrater.

Vad vill jag ha sagt med det här? Jag tror fortfarande att de flesta mår bra av att dra ner på kolhydraterna, men att ålder, kön, livsstil, aktivitetsgrad, sömn och stress är en stor del av ekvationen. Det gäller att hitta rätt balans och förstå att denna är skiftande. Med detta lämnar jag fältet öppet för både ris och ros. Vi hörs!