Dag 15 – halvvägs

 

3 kilo högrev från min eko-köttbonde ska bli till pulled pork. Börjar med att göra en rub och gnider in köttet ordentligt! Tidigare har jag gjort en tjock tomatsås som köttet legat i- Denna gång ska jag testa en tunnare variant. Blandar  en halv burk krossade tomater med nån matsked pure, en halv deciliter rapsolja, vitlök, rökt paprika, chili, spiskummin, gurkmejja och salt. Skjuts in i ugnen, 125 grader. Räknar med att denna värsting tar en 5-6 timmar. Inga problem, den sköter sig själv där i ugnen. Kanske att jag öser den varannan timme. Vi får la se.

Halvvägs in i september och halvvägs in i detoxen. Vad har hänt so far? Well, sötsuget är borta – fast det brukar i och för sig gå snabbt. Har varken behov eller lust till att mys/belönings-äta. Fantastic kan sitta  bredvid mig och skyffla choklad och svålar,  det är fine. För jag vill inte ha!  Jag har ett jämnare humör, är gladare, mer fokuserad, sover bättre – vaknar inte mitt i natten och har svårt att somna om. Mindre stressad? Verkar så. Har verkligen kosten, mindre stress (och tillskotten) så stor betydelse för välbefinnande och balans?  I´d say hell yes!

Svårt att ge en konkret förklaring på vad tillskotten tillfört. De som är mätbara är HCl (vilket jag kommer sluta med nu då jag känner av så lite som en tablett) och zink. Fast jag kör på med zinket och övriga tillskott månaden ut. 5-HTP kan ha påverkat både sömn och humör men det är svårt att säga då det lika gärna kan vara en kombo av alla förändringar.

Träningen går fortsatt bra och jag gillar mitt upplägg starkt! Tempo och variationen i reps och sets från vecka till vecka ger både variation och motivation. Håller mig till ett kortare konditionspass i veckan, vilket blir på lördagar – efter veckans alla styrkepass. Vill inte att konditionspasset ska ska påverka styrketräningen, därav lägger jag det sist ut.

Jag fortsätter att minska både i mått och vikt.  Äter runt 2ooo kcal om dagen och har under dessa två veckor tappat mer i vikt än jag gjorde under samma tidsspann både med 16:8 och 5:2. Galet med tanke på att jag äter bra mycket mer nu. Eller egentligen är det inte så himla konstigt om man ser till helheten. Jag är mindre stressad, sover mer och bättre, har optimerat näringsintaget och kan tillgodogöra mig det jag stoppar i mig. It´s a win win. Vad ska nästkommande veckor bjuda på?

Som vanligt blev det sen frukost, och idag blev det plättar med grönsaker, salami, getost och dijon. Plättarna är både goda och bra för er som håller koll på kolhydraterna. Sök på paleoplätter, eller LCHF plättar här i bloggen 😉

Ingen lunch pga sen frukost.

Middag: Tacosallad, barnsligt gott!

Imon kör vi igång med 6-reps (mittemellan och lagom veckan 😉 lite fler set än vad 3-reps veckan hade att erbjuda. With this I leave you. Ska skala ett kilo kräftor och göra mig en riktigt god röra till frulle. Talk to you later gater!

 

Vad är du anpassad för att äta?

Fortfarande övertygad om att flingor, bröd och pasta ska utgöra största delen av ditt näringsintag? Läs denna artikel av arkeologen Göran Burenhult och docenten Staffan Lindeberg om vad vi är anpassade för äta.  Hur kommer det sig att dagens kostråd är baserade på så felaktiga grunder?  Kopierade hela artikeln rakt av från SVD.  Läs och begrunda.

Varför matar inte djurskötarna på zoo sälarna med gräddbakelser? Varför får inte girafferna falukorv – eller tigrarna pizza? Jo, därför att alla djurskötare, zoologer och evolutionsbiologer i världen vet att dessa djur under årmiljoner utvecklat sin matsmältningsapparat och ämnesomsättning till den typ av föda som var tillgänglig i deras ursprungliga miljö. Varför tänker inte dietister likadant?

Tänk efter. När du sväljer en tugga är ditt matsmältningssystem och din ämnesomsättning i princip den samma som hos en människa för 100 000 år sedan. De enzymer och receptorer som tar hand om maten är desamma. Om du då äter något som detta system inte är anpassat till, vad händer då? Förr eller senare kan det bli problem. Det mesta vi äter idag har aldrig varit basföda under människans evolution fram till de gemensamma förfäderna till jordens nu levande befolkningar. Omkring 80 procent av västvärldens födointag idag är artfrämmande för människan. Varför är detta inte intressant för kostforskarna?

De samhällen som i modern tid har fortsatt att äta ursprunglig människoföda har sluppit många av våra vanligaste sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck, osteoporosrelaterade frakturer och flertalet cancerformer. Trots att de ofta uppnår hög ålder. Varför är detta inte intressant för den medicinska vetenskapen?

Alla inser att sådana folkgrupper inte är anpassade för vår typ av mat. När de börjar äta den så får de också alla våra folksjukdomar – överallt på jorden samma mönster. Varför blundar vi för det?

Och de som mot bättre vetande hävdar att vi andra har anpassats till den nya maten, menar de att vi skall ha andra kostråd än dessa folkgrupper?

Människans matsmältningsapparat och ämnesomsättning formades för över 30 miljoner år sedan då tidiga former av apor blev primater, som för omkring 20 miljoner år sedan utvecklades till människoapor, hominoider. Kännetecknande för våra förfäders kost, till skillnad från djurexemplen ovan, är att den är mycket rikt varierad, med en animalisk del bestående av termiter, maskar, larver, fågelungar, fågelägg och (oftast små) däggdjur. Den vegetabiliska delen består av frukt, rotfrukter, rotknölar, rötter, lökar, nötter, blad, knoppar och blommor.

Att vår matsmältningsapparat och ämnesomsättning utvecklats mot en så rikt varierad föda är den direkta anledningen till att den moderna människan senare från sitt afrikanska urhem skulle kunna sprida sig över hela jorden och anpassa sig till radikalt olika naturgeografiska miljöer.

Människan kan, som fångstfolk i arktiska regioner, leva väl på 90 procent animalisk och 10 procent vegetabilisk föda, eller som rotfruktsodlare i tropikerna på 80 procent vegetabilisk och 20 procent animalisk. Det är den totala frånvaron av mejeri- och spannmålsprodukter, liksom raffinerat fett, socker och salt, som är gemensamt för alla dessa ursprungliga samhällen och vår egen mångmiljonåriga evolution. Alla saknar de våra stora folksjukdomar, de finns bara i sentida jordbrukssamhällen – kan det verkligen vara en tillfällighet?

Vår matsmältningsapparat och ämnesomsättning är alltså utvecklad under årmiljoner – vi har odlat spannmål och producerat mejeriprodukter endast under några få årtusenden. Moderna DNA-analyser visar att det inte skett någon förändring i vår genetiska uppsättning de senaste 40 000 åren – mindre än 0,02 procent. Det är först de senaste trettio generationerna som bröd och andra spannmålsprodukter, liksom mejeriprodukter, tagit en större andel av det totala födointaget i vår moderna värld. Bröd och müsli i den formen vi intar idag är helt moderna företeelser – vitt mjöl har endast funnits i 120 år.

En föreställning på modet är att vi blir sjuka av för mycket kolhydrater. Varför negligeras därvid våra och andra forskares observationer att ursprungsbefolkningar med rotfrukter som basföda och extremt högt kolhydratintag slipper diabetes och hjärt-kärlsjukdomar?

Eller de som hävdar att mycket fett eller protein är farligt, varför bortser de från att arktiska fångstfolk och andra samhällen med högt protein- och fettintag är lika friska?

Varför dessa evinnerliga strider om fett mot kolhydrater, eller kött mot växtföda, utan att ens snegla mot det faktum att inget av detta varit konstant under vår evolution?

Det mesta talar för att dessa stridigheter missar målet. När nutida mat orsakar nutida sjukdomar så sker det sannolikt till stor del via andra mekanismer. Biologiskt aktiva ämnen i maten rubbar tarmfloran, bryter ner skyddsbarriärer i tarmen och blodkärlen och blockerar eller aktiverar myriader av receptorer i kroppens intrikata endokrina och metabola system.

Det stora flertalet av sådana störande ämnen finns i växtriket – och de har inte uppkommit av en slump. Fråga växtekologerna. En växt kan inte springa undan när vi försöker äta upp den. Så den får skydda sig på annat sätt. Allra starkast skyddar växten sina fröer – sin avkomma – genom att anrika skyddsämnen där i särskilt hög koncentration.

Enkel logik och evolutionär teori. Som alla tror på men ingen tillämpar. Istället uppfattas östrogenliknande ämnen från sojaböna av naturromantiker som naturlig människoföda eftersom den finns i naturen. Bara för att nämna ett exempel.

Så när vi står där, undrande, i livsmedelsbutiken, vad skall vi välja? Det säkraste är nog att gå förbi hyllorna med paketerad ”functional food”, liksom mjölk- och brödavdelningarna, direkt bort till den mat som liknar det som har utgjort basföda i människans ursprungliga miljö: rotfrukter, grönsaker, frukt, bär, nötter, ägg, fisk, skaldjur och kött.

Men föreställningen att bröd och mjölk inte skulle vara artfrämmande föda är stark. Hittills mycket starkare än nyfikenheten.

GÖRAN BURENHULT

professor emeritus i arkeologi vid Uppsala Universitet Campus Gotland

STAFFAN LINDEBERG

läkare och docent i allmänmedicin vid Lunds Universitet

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...