Provocerande rubrik va 😉 Först tänkte jag att jag skulle ta det lite lugnt med mina inlägg om eventuella hälsonackdelar med strikt LCFH, men sedan lyssnade jag på en pod om insulinkänslighet och hur denna blev bättre genom att äta lågkolhydratkost och kände att jag ville dela med mig av mina egna erfarenheter kring detta.
Det stämmer att insulinkänsligheten blir bättre med LCHF, i varje fall om man går ifrån en kosthållning som inneburit stora mängder kolhydrater samt kolhydrater av dålig kvalitet. Är man dessutom redan överviktig, samt inte rör på sig, har ett stillasittande jobb och/eller någon form av metabol sjukdom har man mycket att vinna genom att minska på kolhydraterna. Det kommer att ge en bättre insulinkänslighet. I alla fall på kort sikt.
Men vad händer med insulinkänsligheten på lång sikt om man äter väldigt lite kolhydrater? Jag har tidigare skrivit ett inlägg om falsk insulinresistens (sämre insulinkänslighet) vilket är min erfarenhet av en kost baserad på få kolhydrater. Genom att inte äta några mängder kolhydrater, över en lång tidsperiod, kommer insulinkänsligheten att bli sämre.
Om jag inte skulle haft en blodsockermätare skulle jag aldrig blivit varse om detta, vilket många säkert inte är. När jag så smått började återinföra små mängder kolhydrater till mina måltider gick mitt blodsocker helt bananas. Vi pratar en halv banan vid en måltid, en halv dl kokt ris till en annan, en rejäl portion rotfrukter (vilket gav minst BS-höjning) till en tredje måltid - alla med samma resultat, dvs ett blodsocker som stack iväg rejält, hoppade upp och ner med påföljder som hjärtklappning och ibland även illamående. Det hände även att jag vaknade med ett morgon BS som låg mellan 6,5-6,7 mmol/l vilka räknas som pre-diabetes. Om jag inte skulle haft tillgång till en BS-mätare hade jag aldrig blivit varse om hur mitt BS och mina insulinnivåer påverkades av det ökade kolhydratintaget. Men visst tyder det på en försämrad eller dålig insulinkänslighet?!
Om jag inte skulle fortsatt mäta mitt BS hade jag antagligen aldrig förstått att kroppen blir bättre på att hantera stärkelse och glukos, om man intar det mer frekvent vill säga. Självklart kommer blodsocker och insulin att påverkas av både typ och mängd på de kolhydratkällor jag väljer att äta. Som jag tidigare sagt är det skillnad på kolhydrater och kolhydrater. Det verkar ju till och med vara så att vi behöver tillföra en viss mängd och vissa sorter för att upprätthålla en god (tarm)hälsa. Idag kan jag äta både rotfrukter, potatis, sötpotatis, ris och bovete som en del av en måltid - med ett helt ”opåverkat” BS, det vill säga ett BS som ligger inom referensramen för det normala efter måltid. Jag vill likställa det här med bättre insulinkänslighet, håller ni med?
Häromdagen lyssnade jag på en pod där med Abel James och Jimmy Moore (största strikta LCHF anhängaren i USA) där den sistnämnda fick frågan om han någonsin gjorde carb refeeds, vilket förresten idag verkar vara högst normalt bland paleo/lowcarb anhängare. Anyways, svaret blev att han inte kunde. Att hans blodsocker gick i taket av kolhydrater. Säkert är det så. Han har ätit en strikt form av LCHF under många många år. Jag tycker det skulle vara väldigt intressant att se hur hans BS skulle te sig över tid -med ett ökat intag av kolhydrater i form av rotfrukter och ris. Jag vill ju tro att det på sikt skulle leda till bättre insulinkänslighet. Vad tror ni?
Bara för att en sak fungerar jättebra för ett tag behöver inte detta betyda att det kommer ha samma effekt och fungera lika bra för all framtid. Kroppen vänjer sig, den är väldigt anpassningsbar.
Har ett kommande inlägg med samma upplägg, fast då ska vi prata leptin och leptinkänslighet. Bättre eller sämre över tid med strikt LCHF?!
Har själv börjat öka på kolhydraterna något men har ingen aning hur mitt blodsocker påverkats då jag inte har någon blodsockermätare. Skulle vara så intressant att kolla! Blodsockermätare är ju inte dyra men teststickorna kostar ju en del :/
Ja de kostar en del det håller jag med om. Det spelar kanske inte heller så stor roll för gemene man hur BS påverkas, men för mig har det gett en hel del intressanta svar. Mår du förresten bättre av den ökade mängden KH?
Jag kan inte säga att jag märkt någon större skillnad med den ökade mängden kolhydrater, jag mådde bättre en period i somras men nu mår jag sämre igen. I och för sig beror det nog på andra faktorer. Jag ville ju se om mina hormoner (binjurar, ämnesomsättning, könshormoner) skulle påverkas positivt med mer KH men det tar ju länge för hormonerna att balanseras så får väl bara ha tålamod. Magen har svårt med vissa KH som ris och för mycket frukt så det har främst blivit rotfrukter och sötpotatis. Men det kanske inte är tillräckligt. Känns som både fett och glukosförbränningen är trög för det mesta och har inte mycket energi fortfarande trots att man tycker man borde vara på rätt väg nu.
Vilken sorts ris äter du? Jag tror inte du kommer upp i några mängder kh med bara potatis och sötpotatis, kanske även (delvis) därför du fortfarande inte känner av någon skillnad?
Jag har testat helt vanligt vitt ris. Ja det kan nog hända att jag inte äter tillräckligt med kh och så äter jag inte särskilt stora portioner mat heller. Intressant att man ändå gått upp 7 kilo, och viktuppgången började innan jag började öka lite på kolhydraterna.
Funderar också en del på min pojkvän nu som har rätt mycket övervikt (bukfett) att bli av med och började äta lågkolhydratkost ungefär vid jul ifjol. Han gick ner ca 10 kilo utan att träna men viktnedgången stannade i somras och nu har han gått upp 2 kilo igen utan att ha gjort några ändringar, han har dessutom börjat promenera mer. Jag misstänker ju att det är stressen som gör det eftersom han är sjukskriven för stress även om stressnivåerna borde ha lugnat ner sug lite nu. Tänker att han kanske också borde öka lite på kolhydraterna med tanke på kortisolet och stressen på kroppen vid en alltför strikt lågkolhydratkost. Har sagt att han också borde äta mer grönsaker, bär och rotfrukter men eftersom vi inte bor tillsammans (långdistans, han bor i Sverige och jag i Finland 🙂 ) och han inte riktigt gillar att laga mat så blir det mest mycket kött, ägg och sallad typ 🙂 Annars verkar blodsockret vara stabilt för honom och han äter 3 gånger per dag utan att bli hungrig mellan måltiderna.
Vore intressant att kolla om hans stressnivåer och vikt skulle påverkas om han ökade kolhydraterna lite också 🙂
Ursäkta denna långa kommentar…. 🙂
Ingen fara 🙂
Men jag tror som du, att han skulle må bra av att öka kh.
Har följt din blogg ett tag i det tysta men vill nu bara tala om att tusan vad jag uppskattar att du delar med dig av dina experiment och det du läser och hör om Lchf:s påverkan på kroppen över tid. Superintressant och efter att ha varit på relativt strikt lågkolhydratkost i 3 år har jag nu börjat återinföra de bättre kolhydratkällorna. Hittills känns det som att kroppen mår bra av det även om jag en kväll när det blev ganska mycket mer kolhydrater än kroppen är van vid upplevde just det du nämnde i form av hjärtklappning.
Så tack, och jag hänger kvar här och väntar med spänning på vad som kommer framöver 🙂
Tack:D Det är ju som sagt bara ett N=1 experiment, men min tro är att de som levt strikt skulle få likvärdiga resultat.
Det är viktigt att känna efter vad som funkar för just en själv. Vi reagerar olika på både mängd och typ av kolhydrater beroende på livsstil och hälsa. Jag tycker att du gör helt rätt som testar och söker vad som är rätt för dig.
Glad att skrev en kommentar och att du hänger kvar 😀
Jätteintressant inlägg igen! Jag körde själv min första carbnite i lördags och ser med spänning fram emot resultaten (efter flera sådana). Det blev bl a riskakor, banan, potatiskaka, chokladterrine och en liten bit marängtårta (som var jätteäcklig!), men jag kan inte påstå att jag kände av något högt blodsocker på de sätt du nämnde. Fast jag har nog inte ätit riktigt lika strikt de senaste åren som du gjort iofs.
Jag tycker att du verkar dra kloka slutsatser vad gäller insulinkänslighet och kolhydratintag; tycker det känns rimligt att man måste ”köra systemet” ibland för att det ska funka bra. Lika väl som att det kan balla ur av att ”alltid” utsättas för kolhydrater tror jag även det kan bli knas av att ”aldrig” utsättas för detsamma.