En månad med dagliga ketonmätningar

december 2, 2013 i Ketos

Egentligen är det en månad och en dryg vecka, men vem räknar. Har hunnit experimentera en del för att se hur och om det påverkar ketoner och blodsocker och många frågor börjar klarna, medan andra fortfarande är obesvarade.

Har experimenterat en hel del med protein- och fettintag – men låtit kolhydraterna vara de samma (runt 10-15 g per dag). För att överhuvudtaget hamna  inom zonen gäller det att hålla ett väldigt högt fettintag, samtidigt som proteinintaget hålls relativt lågt, då även ett för högt proteinintag kommer bli till socker  och ha en inverkan på ketonerna. Att äta strikt LCHF är alltså inte likvärdigt med att vara i ketos, vilket jag lite naivt antog innan  jag började mina mätningar. Många ser bara till kolhydraterna, men tänker inte på proteinet. Samtidigt som fettintaget ofta är alldeles för lågt. Jag har minskat mitt proteinintag med nästan en tredjedel -samtidigt som jag ökat fettet med ungefär 25%.

Nackdelarna med att äta på det här sättet är främst  att det är svårt att äta tre gånger om dagen och samtidigt hålla nere proteinet på en önskvärd nivå. En måltid innehåller i runda slängar ca 30 gram protein, vilket gör att man fyller kvoten på bara två mål. Positivt är att matkontot inte gapar lika tomt 😉 Det enklaste vore att bara äta två gånger om dan – vilket jag tycker är drygt och trist.  Ska dock köra så denna vecka för att se hur det påverkar BS och ketoner. En annan nackdel är att det blir  en hel del feta mjölkprodukter och ost för att nå upp till fettkvoten. Inte så bekväm med det.

Jag har dock ingen aning om varför ketonerna dalar och dyker ner till noll emellanåt. Från 1,9 till 0 – från 1,5 till 0. Ser inga samband, inget jag gjort annorlunda. Energiintaget är bra – håller mig inom ramen, men ändå händer det här. Vad handlar det om?

Är det fantastiskt att vara i ketos? Ärligt talat känner jag noll skillnad mot hur jag brukar känna mig. Tröttare än vanligt, men det kan lika gärna vara årstiden. Humöret är det samma, orken med. Upplever inga euforiska känslor. Träningen löper på som vanligt, gör framsteg men det gjorde jag även innan projekt ketos. Då jag under de senaste två åren ätit en ren LCHF kost är kroppen van vid fettdrift. Det verkar inte spela något roll om ketonerna visar noll eller 2,0.

Det är inget magiskt att vara i ketos – och det är inget som är nödvändigt för att gå ner i vikt, även om det ofta lyfts fram så. Min teori är att man helt enkelt sänker sitt energiintag – därav viktnedgången. Jag har inte alltför många referenser, men jag själv har sänkt mitt energiintag – inte mycket men dock. Jimmy Moore började gå ner i vikt först när han ”fick rätt” på sitt proteinintag – plus att han endast åt en, max två gånger om dagen. Ser man till andra stora LCHF bloggare som även de mätt sina ketoner (men inte gått ner i vikt) har lyckan vänt när 5:2 har introducerats. Ett reducerat energiintag helt enkelt.

Nu när jag hittat min ”tålighet” för de olika makronutrienterna ska jag laborera lite med måltidsfrekvens.  Kommande vecka blir det alltså 16:8 för hela slanten. Om dryga timmen är det dags för hormon-webbkurs  med Louise Edlund. Fram tills dess ska jag hinna laga till ett par lunchlådor. Först ut är tacogratäng!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...