30 dagar av bra mat, bra sömn och lagom träning ligger nu bakom mig. Inget unnande, inget gottande, inget mys- eller belöningsätande. Har med andra ord inte använt mat för att vare sig undertrycka eller förhöja känslor. Med facit i hand är det något jag skulle rekommendera de flesta att prova på. Förutom det självklara, att sötsuget försvunnit, har jag fått ett klarare perspektiv på när, hur och varför jag reagerar som jag gör när det kommer till socker/mys/belönings- ätande.
Om man ser till hur vi förhåller oss till ovanstående idag - så har det en central plats i nästan allt vi gör. Ska man se en film på TV, då ska vi ha nåt gott till detta. Ska vi träffa vänner är det oftast över en god middag med vin följt av dessert, kaffe och avec. På fredagkvällen måste vi koppla av med ett glas vin för det har vi förtjänat, gärna lite choklad och något annat gott till detta. Har man haft en tuff dag på jobbet ska det varvas ner med alkohol, alternativt en djupdykning i glassförpackningen. Vi söker kicken och trösten i maten vi äter. Kan vi inte hitta den någon annanstans? Missförstå mig inte - jag uppskattar en god middag med vin, en chokladbit, en dessert, lite nötter då och då. Men var varannan dag? För min egen del finns bara ett sätt när det gäller att bryta en ovana och det är att klippa bandet rakt av.
För min egen del märkte jag främst att mitt humör inte var det samma innan projekt detox. Likgiltig, lätt irriterad, orolig i själen. Sov dåligt, dålig träningsmotovation, stressad och uppe i varv helt utan anledning. Har verkligen socker och ”unnande” en sådan inverkan på oss? Jag är inte sockerberoende på något sätt. Däremot har jag insett att jag har sådana tendenser. Kanske att vad jag har i bagaget väger in. (Är du sockerberoende, har någon form av ätstörning eller självmedicinerar med mat för att må bra - kan det tyda på låga halter av serotonin.)
Jag märkte av stora skillnader ganska snabbt. Speciellt på humör och sömn. Ärligt talat kan jag inte säga om det hade med uteslutandet av socker/belöning att göra, eller om det bara var själva vetskapen om att jag gjorde detta som gjorde den stora skillnaden. Ju längre jag avstod, desto lugnare blev själen. Det är en skön känsla!
En månad senare, en månad utan socker, nötter, bakverk, desserter, svålar, unnande och gottande känner jag mig tillfreds på precis alla plan. Som att balansen är återställd, vilket även var målet med detoxen. Alla förutsättningar känns rätt - och frågan är väl egentligen hur jag går vidare med detta. Well…stay tuned för nästkommande bloggpost om nutritional ketosis, blocksocker och blodketonmätningar.
Hur gick det för er andra som hängde på detoxen? Fullföljde ni? Hur blev resultaten?
Intressant läsning! Jag skall också ta mig an en riktig detox!
Bara gör det! Skön känsla när man känner sig i balans på alla plan!
Jag hängde aldrig på detoxen, dels för att jag varit iväg på semester en vecka (och vet att jag har svårt att vara strikt då) och dels för att jag är gravid (!) och kör lite liberalare lågkolhydratkost nu. Men kul att ha följt din månad! Tror absolut att det är nyttigt att lära sig om sig själv och sitt ätbeteende.
Nämen grattis! Förstår att du har lite annat att tänka på 😀 När väntas underverket komma?
Tack, tack! I mitten på februari är det dags så jag är halvvägs just nu! 🙂
<3
Fornuftigt med fornuftigt på - ved også godt at jeg har det allerbedst i de perioder hvor jeg kun spiser rigtig mad og INGEN snacks… meeen alligevel sniger der sig lidt ind en gang imellem. Sjovt som den rene mad giver adgang til nogle andre følelser og at man mærker sin krop meget bedre end når man er fyldt med alskens snacks. Dejligt inspirerende indlæg fra din hånd - endnu engang. P.s. meget misundelig på din Mallis tur - savner piemientos de padron med et bjerg aioli på siden 😀
Det är det som brukar vara problemet. Man ger efter lite grann, först en gång, sen en gång till och så småningom blir det osunda en till en vana. Skönt att ha satt punkt för det där.
Mallis ja 😀 Och pimientos de padron <3 Fan vad gott det är!
Du har verkligen tagit dig ur sockerskålen med besked. Själv ramlade jag aldrig i den och behövde ingen Detox. Det verkar som att vi karlar har lättare för att hålla oss ifrån sockerskålen. Det jag kan nämna är att jag varit på ögonbottenundersökning och fått beskedet att mina ögonbottnar är helt perfekta utan några bekymmer. Synen var också som hos en Korp.
Några dagar senare så var jag till Diabetessköterskan och fick besked om mina prover. Mitt fastesocker ligger nu på 5,3 och mitt långsocker på 32. Intervallet för unga friska människor från labben är 31-45 och är man lite äldre som jag så ska man ligga under 52.
Alla fina besked kom för 2 veckor sedan så jag är fortfarande liksom upprymd av resultaten. Jag har alltså på 4 månader tagit mig från att vara nyupptäckt typ-2 Diabetiker till att bli fullt frisk. Har dessutom tappat 14 kg och fått en helt annan motivation till att vara ute i skogen och jaga. Allt går liksom lättare nu och dessutom har jag fått viltfångat kött i frysen.
Hallå Gunnar!
Jag tror absolut att ni karlar har lättare för att undvika det söta. Olika hormoner och signalsubstanser dominerar våra kroppar.
Vilka fantastiska resultat du fått! Det är bara till att gratulera 🙂
Inte fy skam med en frys full av vilt! Skulle jag ge en hel del för.
Det var jag som skrev att jag kände mig ”skitig på insidan” och hade börjat två veckor före dig… två dagar innan min månad var till ände så fastnade en gallsten i gallgången och jag blev akut inlagd med dropp (som vi alla vet innehåller en jäkla massa socker!) i fyra dar. Jävla skit! Så mycket för det liksom. Men, slutet gott allting gott. Gallblåsa med stenar är borta, jag har mått bra hela tiden och olyckskorparna som kraxade om att jag inte skulle kunna äta LCHF efteråt pga lägre tolerans för fett fick fel. Äter precis som vanligt (ganska strikt LCHF) igen och mår som en prinsessa! Enda surigheten är att jag tvingats avstå från träning en hel månad….