Har funderat en del på den där frågan. Är kluven, men det beror kanske lite på vad det gäller?! Jag syftar till kroppsfixering och osunda förhållningssätt till mat och tränig.
Jag är en nyfiken person när det kommer till kost, tillskott, hälsa och träning. Jag experimenterar en hel del med dessa redskap och bloggar öppet om det. Nu är jag inte extrem på något sätt vad gäller dessa. Vid närmare eftertanke är jag väldigt……lagom. Jag äter tre gånger om dan, ibland två. Jag tränar tre, max fyra gånger i veckan. Jag håller mig till lågkolhydratkost och äter eller vräker inte i mig sådant som inte ryms inom ramarna för just detta. Så jäkla lagom.
Well, det är ett medvetet val. Vad gäller kroppsfixering, överdriven träning, och extrema eller osunda förhållningssätt till mat vill jag inte vara den som spär på eller bidrar till dessa. Kanske för att jag själv varit på andra sidan och vet hur lätt man påverkas och hur utgången kan bli.
Vad tycker ni? Har man något slags ansvar, eller är det upp till var och en?
Över till dagens mat som såg ut såhär:
Frukost: keeping it simple. Avokado och räkröra med majjo, dill och citron.
Lunch: Samma som igår, lax och räkbiffar med chilimos och currymajjo.
Middag: Baconlindad köttfärslimpa fylld med oliver, feta och lättorkade körsbästomater. Pestosmör och wokade grönsaker till detta.
Gissa vad jag kommer avsluta kvällen med? Jepps 😀 Te med kokosfett.
Jag vänder på fråga: Har läsarna något ansvar? Ja, det tycker jag. Läsarna har ansvar att kontrollera informationen, göra en egen bedömning av det som skrivs och inte lita blint på allt som skrivs.
Mmm… laxbiffar är gott. Länge sedan jag åt det, kanske dags snart!
Absolut, när det gäller fakta och dylikt håller jag självklart med dig.
Jeg synes godt, man kan tale om, at man har et ansvar som blogger. Jeg er i hvert fald meget bevidst om, at mange lytter til mig og anser min stemme for en troværdig stemme i sundhedsdebatten. Et eksempel, som efterlod mig med en lidt dårlig smag i munden, var, da jeg skrev om ketonmålinger. Pludselig var der målinger alle vegne, og der gik sport i ketoner og høje fedtenergiprocenter, og pludselig blev grøntsagerne på tallerkenen erstattet af smør og kokosolie. Der må jeg indrømme, at jeg spekulerede over, om det var det smarteste indlæg at have på min blog. Siden har jeg udtalt med lidt mere neddæmpet om fx faste, selvom jeg egentlig mener, at faste rummer mange gode ting. Jeg vil bare nødig være den, der gør et spiseforstyrret mønster værre.
Faktisk er det ansvar noget, jeg har tænkt uforholdsmæssigt meget over. Så meget at jeg til sidst har måtte slutte fred med, at jeg kun kan stå til ansvar for det, jeg skriver, og ikke for hvad folk vælger at gøre med det.
Du slår huvudet på spiken, det är precis det här jag menar! Jag förstår gott att det inte var din uppsikt att uppmuntra till ketonmätningar - men många lyssnar till dig och kommer göra samma saker som du gör. Det är här jag tycker det kan vara svårt. Man påverkar människor, fastän att det kanske inte är min mening. Men det är som du säger, man kan bara ta ansvar för det man skriver, inte vad folk väljer att göra med det.
Fenx for sharing Jane! It got me thinking 🙂
Jag håller med första talare och hävdar att man som läsare har ett ansvar. Det är rätt uppenbart var din blogg handlar om, och man gör själv ett val huruvida man vill läsa eller inte. Det är mycket enkelt att kryssa och läsa en annan blogg istället, om man så önskar.
Jag håller med dig om att man har ett ansvar som läsare. Det är på lika villkor, right 😀