Träningens för- och nackdelar

Hello world! Fy vilken dag…Vaknar denna morgon på extremt dåligt humör. Ska som vanligt träna innan jobb - vilket i detta länge känns som ett stort skämt. Kroppen bara säger NEEEEJ. Hjärnan hjälper inte heller till, utan är tjockt omotiverad. Suck…När det känns såhär, vet man med sig om att det kommer bli ett riktigt skit-pass. Man borde skippa det, men det gör man ju inte. Laddar med en stor kopp kaffe och kokosfett och sörplar i mig min PRE-WO shake precis innan jag lämnar lägenheten.

Väl framme är jag fortfarande irriterad och har fortfarande attityden att det här kommer bli sämsta passet ever. Sätter mig i roddmaskinen för uppvärmning och börjar ro. Det känns lätt idag. För lätt - konstaterar jag och ler för mig själv. Ap ap ap…sitter jag här och är glad helt plötsligt? Skärper till mig och blir sur igen 😉

Först ut är hang cleans, kombinerat med box jumps. Vet ni, jag tror fan att jag sätter the hang cleans! (ska inte ropa hej än, PT:n var ju inte där). Ni anar inte känslan - som jag kämpat med tekniken på dom där. Box jumpsen känns också lätta, så jag adderar till ytterligare en pall, 10 cm högre och fixar det med. Utan problem.*Glädje!

Som bortblåst är mitt dåliga humör. Hur kan man vara sur när man gör så bra ifrån sig? Detta är en av träningens fördelar. Man blir pepp och på bra humör av att träna. Inget snack om saken!

Passet fortsätter i samma anda och jag ökar både i front squat to shoulder press (30 kg) och i den sittande bänkpressen (35 kg). JÄTTESTARK TJEJ HÄR! Watch out gym-gubbar 🙂

Okej, det var det positiva med dagens träning. Det negativa var att jag pushade mig själv så hårt när jag körde plate pushes, så kräkset var bokstavligen uppe i halsen. I och med att jag glänste på alla övningarna innan denna var jag tvungen att utmana mig själv här med. La på 65 kilo och sprang iväg så snabbt jag bara kunde, lite vila mellan seten och iväg igen. Mådde sjukt illa en halvtimme efter avslutat pass - men var ändå sjukt glad. Träningens för och nackdelar som sagt….

Oinspirerad till tusen vad gällde kvällsmat idag, men som en blixt från klar himmel ekar orden varma mackor, i min skalle! Shit vad retro! Har inte ätit detta på hundra år. Sjukt tacksam över min egen planering och framförhållning (finns färdigt rostbröd i frysen) går jag loss och gör hot mäcks till mig och Fantastic! Vad gott det är! Hade helt glömt bort detta fenomen. Med gott samvete kioskar jag i mig ett gäng och gläds åt att något så gott samtidigt kan vara så nyttigt. En tanke går till bästa Marianne som kommit på det där rostbrödet. Bra gjort Marianne! Sluta aldrig baka.